Det norra barrskogsbältet är ett ekosystem med stor potential att binda koldioxid. Det innebär möjligheter att minska växthuseffekten.
För att öka kunskapen om skogen som kolsänka har Sveaskog startat ett projekt. Målet är undersöka hur mycket mer kol som det boreala* ekosystemet kan binda i mark och i trädskikt. Metoderna som används för ökad tillväxt är förändrad skogsskötsel framför allt genom ökad gödsling. Vi förväntar oss att resultaten ger möjligheter att minska mängden koldioxid i atmosfären och samtidigt öka produktionen av biomassa.
*Boreal skog: norra barrskogsbältet, Tajgan. I Sverige; från norra Värmland, Kilsbergen och Gästrikland till barrskogens gräns mot fjällen.
Illustration över kolsänkor
Genom sin fotosyntes omvandlar träden atmosfärens koldioxid till kolhydrater. Kolhydraterna används sedan för att bygga upp trädets biomassa och lagras på så sätt i stamveden och de gröna delarna.
En del av koldioxiden som trädet binder återgår till atmosfären, dels under trädets respiration (cellandning) under dygnets mörka timmar men även via respiration från markens mikrober när växtdelar bryts ner.
En andel av det frigjorda kolet från växtdelarna binds däremot in i marken som ett relativt stabilt kollager i form av vattenlösta kolföreningar (Dissolved Organic Carbon).