Stora delar av ekoparken omfattar skog som ligger drygt 400 meter över havet. Detta gör att naturen på många håll påminner om fjällnära skog med dess speciella arter och naturvärden, vilket innebär att området är ekologiskt känsligt.
Ett av Ekopark Leipipirs kärnvärden är de gamla skogarna med död ved i varierande nedbrytningsfas.
Dödisområden
I den södra delen av ekoparken finns ett så kallat dödisområde som sträcker sig från Nirra och norrut. Här är landskapet betydligt mer kuperat med mängder av små klarvattentjärnar, myrar och höjdryggar.
Dödisområden är ett arv från inlandsisens avsmältning, där landskapet formats av isrester som blivit kvarlämnade i sänkor (”dödis”) där det eroderat och smält till små sjöar. Marken består av så kallad Veikimorän, en jordart som byggts upp i samspel mellan isen och underlaget och består av moränmaterial, isälvs-och sjösediment. Bergrunden i området utgörs till största delen av granit.
Det finns över 100 småsjöar och ungefär lika många småmyrar i området. Dödisområdet består till stora delar av gammal talldominerad skog på torra marker med lavvegetation.
Myllrande myrmarker
Nästan hälften av Ekopark Leipipir utgörs av myrmark. Myrarnas utseende varierar både vad gäller storlek och vegetation. Exempel på olika typer av myrar är strängflarkkärr med fastmatte-strängar, brunmossliknande mjukmattemyrar och frodiga lösbottenmyrar.
Den största myren i ekoparken heter Såkeape och består av många olika myrtyper. Myren ligger i ekoparkens sydöstra del och är 2 000 hektar stor. Såkeape betyder ungefär ”större, öppen björkbeklädd myr”. Här trivs mängder med fåglar såsom dvärgbeckasin, tofsvipa och myrsnäppa.
Rikt djurliv
Leipipir har ett rikt djurliv med många arter som klassas som hotade. Både björn och lo passerar genom området och spår av utter har påträffats på flera ställen. Den tretåiga hackspetten syns ofta i de gamla granskogarna. Sånglärka, tofsvipa, dvärgbeckasin, myrsnäppa och salskrake är exempel på andra intressanta fågelarter som kan ses i Ekopark Leipipir.
Den stora mängden död ved gör att flertalet rödlistade vedsvampar, som lappticka, doftticka, taigaskinn och ostticka, förekommer spridda i ekoparken.