Debattartikel till ATL
Att de internationella klimatförhandlingarna fokuserar på avskogningen på södra halvklotet är naturligt. Varje år försvinner netto 7 miljoner hektar skog, en yta motsvarande hela Grekland. Denna avskogning svarar för närmare 20 % av världens koldioxidutsläpp. Klimatnyttan av att hindra den är uppenbar och att hejda avskogningen står högt på agendan inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
Vad färre känner till är att vi kan åstadkomma nästan lika stor klimatnytta i norra halvklotets boreala skog som täcker 18 % av världens yta. Här handlar det inte om att stoppa avskogning utan att förbättra skogsskötseln. Störst potential finns i Ryssland och Kanada, men även skötseln av svenska skogar kan utvecklas.
Med ett aktivt, hållbart skogsbruk kan vi öka tillväxten. Då binder skogen mer koldioxid. Samtidigt producerar den mer råvara som kan användas i byggande, möbler, förpackningar och till energi och därmed ersätta andra energikrävande eller fossila material.
SLU och schweiziska forskare har på Sveaskogs uppdrag studerat den svenska skogsnäringens klimatnytta och då räknat in både skogens inbindning av koldioxid och effekten av att träprodukter ersätter andra material. Klimatnyttan är 60 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar Sveriges totala årliga utsläpp av koldioxid. Och om vi ökar tillväxten kan vi öka klimatnyttan till 100 miljoner ton per år.
Har vi råd att inte ta vara på denna potential att minska växthuseffekten? Sannolikt inte. Har landets skogsägare råd att satsa på en tillväxtinriktad skogsskötsel? Kanske. Ett sätt att stimulera skogsägare att investera i tekniker och skötselmetoder som förbättrar skogens förmåga att binda koldioxid skulle vara att sätta ett ekonomiskt värde på och införa handel med skogens koldioxidupptag.
Den befintliga handeln med utsläppsrätter innebär inte i sig att klimatet blir bättre. Den är inte heller ett sätt för företag att köpa sig fria från ett klimatansvar. Däremot ger den industrierna en skälig tidsrymd att ställa om sin produktionsapparat i rätt riktning – mot lägre utsläpp. En ”sänkkredit” för skogens koldioxidbindning skulle vara en investering i en aktiv åtgärd som kraftfullt bidrar till att minska koldioxidnivåerna i atmosfären.
Sveaskog inleder därför nu ett praktiskt försök för att lära mer om förutsättningarna för en sådan handel. Vi välkomnar ett engagemang från övriga skogsnäringen. Låt oss tillsammans öka skogens klimatnytta inom ramen för ett hållbart skogsbruk.
Gunnar Olofsson
VD Sveaskog