
Sveaskog äger och sköter mer än 4 000 mil väg. Det är lika långt som ett varv runt jorden. Vägarna är viktiga för att göra skogsråvaran tillgänglig oavsett årstid. Företaget satsar årligen drygt 100 miljoner kronor på att underhålla vägnätet och bygga nya förgreningar.
På europaväg 45 ett par kilometer norr om Vilhelmina ligger rastplats Lövliden. Strax därefter går en skogsbilväg in till höger där det också ligger några hus. Det är en av flera hundra vägar i Västerbotten som Sveaskog är väghållare för. Det innebär ett ansvar för underhållet året om. En grusåtervinningsmaskin arbetar på vägen. Den tar upp grus från dikeskanterna, rensar och lägger ut gruset på vägbanan.
– Först var jag skeptisk. Men med rätt förare är det här är ett kostnadseffektivt sätt att underhålla en grusad väg. Metoden ger minst 30 procent lägre kostnad jämfört med att köra ut nytt grus, säger konsulten Benny Karlsson från Skogsdesign i Lycksele.
Han är förman för Sveaskogs vägverksamhet i fyra inlandskommuner: Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina. Alla maskinella tjänster köper han in via underleverantörer.
– Vi renoverar tre till fyra mil skogsvägar per år för Sveaskog. Dessutom bygger vi nya vägar och broar och sköter vanligt underhåll.
Stomvägnät behöver rustas
Grusåtervinning har skett under många år, men tekniken har blivit betydligt effektivare de senaste åren. De nya maskinerna fungerar bäst under torrperioder och klarar då i snitt en sträcka på fem kilometer på båda sidor av vägen under en arbetsdag. Och det behövs, för upprustningsbehovet är stort.
Den svenska skogen är genomkorsad av grusade skogsbilvägar. Fast så har det inte varit särskilt länge. Fram till 1950-talet var flottning det främsta transportmedlet, och den skedde på vårarna. Ett stort svinn, reglerade älvar och krav på att avverkningen måste kunna ske året om har förändrat transportbehovet. Det svenska stomnätet av skogsbilvägar, som byggdes fram till 1980-talet, måste nu rustas bit för bit.
Ökade kundkrav
Vägnätet påverkas av industrins behov av skogsråvara. Kraven har ökat på råvarans färskhet och på att få ett stabilt flöde av stora volymer under hela året. Skogsleverantörerna måste därför kunna hämta råvara i ett större område, ordna egna korttidslager och noggrant planera underhållet av vägarna. Nya grenvägar byggs för att komma närmare avverkningsobjekt. Det är ett effektivt sätt att få ner drivningskostnaden från rotstående skog till industri.
– Att köra en kubikmeter virke i skogen med en skotare kostar cirka 50 kronor per kilometer. Kör man virket en kilometer med lastbil på väg kostar det 70 öre. Det är grundkalkylen om en skogsbilväg ska byggas eller inte, säger Karl-Åke Kjellberg, vägchef på Sveaskog.
Företagets långsiktiga mål är att förbättra bärigheten på hela sitt vägnät.
– Vi arbetar för att höja grusvägnätet till B-bärighet (se faktaruta). Det innebär vägar där du kan köra året om, utom under tjällossning, säger Karl-Åke Kjellberg.