Verkligheten och älgens bästa bör styra framtidens älgförvaltning. Bara då är det möjligt att få en älgstam i balans med skogsbruk, jakt, fodertillgång och trafik. På Sveaskog samverkar vilt och skogsvård för att nå målet.
– Vi vill ha så mycket älg som det är möjligt att ha i harmoni med ett fungerande skogsbruk. Målet är att ha kvar minst 1 200-1 500 oskadade stammar per hektar av lämpligt trädslag när älgbetningen upphör. För att nå det krävs mer kunskap, säger Sofia Hammarskjöld, vilförvaltningsansvarig på Sveaskog.
Databas säkrar kunskapen
Sveaskog har initierat flera projekt för att samla kunskap. Ett är att bygga upp en älgdatabas som innehåller uppgifter om älgstammens storlek, avskjutning, betestryck, spillningsinventering, kalvviktsinsamling, flyginventering, ÄBIN (en sorts skadeinventering på tall) samt resultat från andra inventeringar.
– Plattformen är klar. Nu ska den fyllas med information och göras tillgänglig för Sveaskogare. Förhoppningsvis blir den nationell så småningom, säger Sofia Hammarskjöld.
Databasen är nödvändig för att förvaltning enligt Örebromodellen (se Läs mer), ska fungera och sprida sig. De data som läggs in och hanteras omvandlas till lättförståelig information i form av kartor med mera till jägare, skogsägare och andra intressenter.
Lätt upptäcka obalans
Med älgdatabasen blir det också lättare att upptäcka obalans mellan antalet älgar och betestillgången. Sveaskogs mätningar, som stämmer väl överens med uppgifter från Riksskogstaxeringen, visar att det finns stora, färska skador på betydande arealer av beståndet på företagets marker.
– I norr beror det till stor del på vandringsälgar som vintertid samlas i vissa områden. I söder beror de ökade skadorna främst på större hyggesareal efter stormarna, vilket har bidragit till en större älg och rådjursstam, säger Marie Larsson-Stern, skogsvårdschef på Sveaskog.
Fler kalvar bör skjutas
Stormarna i södra Sverige har resulterat i att det föds fler kalvar än tidigare och att de mår bättre.
– På många håll borde det skjutas fler kalvar. Så sker redan i flera stormdrabbade områden där jägarna ändrat sin avskjutningsmodell. Det ger en högre ålder på den produktiva älgstammen och bättre kvalitet. Enligt förra årets flyginventering gick hälften av alla kor kvar med minst en kalv under vintern och då ökar risken för betesskador, men det finns också områden där älgstammen kan öka, säger Sofia Hammarskjöld.
Sammanfattningsvis är hoppet stort om att på sikt kunna skapa en kvalitativ älgstam som kan äta sig mätt utan att orsaka stora skador på skogen.
– Med de fakta vi nu samlar in får vi förutsättningar att vidta de åtgärder som behövs, avslutar Marie Larsson-Stern.
Texten är hämtad från vår företagstidning Forum Sveaskog nummer 1 2010.