Genom gallring i så kallade krankorridorer kan vi få ut betydligt mer biobränsle ur ungskogarna. Det anser Dan Bergström vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Han arbetar med ett forskningsprojekt om nya metoder och teknik som Sveaskog stödjer.
- Den nya tekniken med krankorridorskörd är intressant. Om den innebär att vi kan ta ut biobränsle från ännu yngre bestånd så skulle det ge mycket stora volymer för Sveaskog och ett förbättrat resultat i skötseln av våra unga skogar, säger Roger Johansson, biobränslekoordinator på Sveaskog.
Unga träd tas till vara
Dagens röjningar och ungskogsgallringar är dyra för skogsägarna och görs framför allt för att forma det framtida beståndet. De unga träden som tas bort blir oftast kvar på marken.
- Med ett växande behov av bioenergi måste vi ta vara på ungskogarna mer effektivt, säger Dan Bergström.
Han försvarade sin avhandling ”Techniques and Systems for Boom-Corridor Thinning in Young Dense Forests” vid SLU i december 2009.
Under forskningsprojektet har Dan Bergström provat så kallad krankorridorsskörd. Det går till så att man tar ut hela träd, flera i ett svep, i stället för att stanna upp efter varje som i dag. Klena träd i täta ungskogar avverkas i smala kranstråk och används till biobränsle. Men det innebär inte att skogen blir helt randig, förklarar Dan Bergström lugnande och tillägger:
- Om man lägger ut stråken smart, alltså anpassat efter hur beståndet ser ut, så syns inga korridorer efteråt.
Näringen behålls i skogen
För att behålla så många näringsämnen som möjligt i skogen går det att använda teknik som tar bort mindre kvistar, löv och barr från de skördade småträden. Då kan biomassan också komprimeras mer effektivt och därmed minskar transportkostnaderna.
Uttaget från unga, täta skogar är i dagsläget minimalt men här finns en avverkningspotential på cirka fem miljoner kubikmeter per år, enligt Dan Bergström. Det motsvarar lite drygt hela det svenska uttaget av grot (grenar och toppar).
Delvis går det att jobba i korridorer med dagens maskiner, men för att utveckla potentialen fullt ut krävs en ny slags kran och aggregat. En sådan skulle gå att ta fram väldigt snart om någon kan stå för utvecklingskostnaderna.
- Det här är framtidens teknik. Något åt det hållet måste vi jobba med för att få ut mer biobränsle ur ungskogarna, säger Urban Bergsten, professor vid SLU som varit en av Dan Bergströms handledare.