Hur kan skötsel av renlav gå hand i hand med skogsföryngringsåtgärder? Det har Samuel Roturier forskat om, med stöd från Sveaskog. Nyligen disputerade han vid SLU i Umeå.
- De renskötande samernas traditionella ekologiska kunskaper om renlav finns inte dokumenterade på samma sätt som den västerländska vetenskapen. Därför blir dialogen mellan samer och skogsbrukare så viktig, säger Samuel Roturier.
Synen på renlav varierar
I den del i avhandlingen som är en etnografisk kvalitativ studie, har Samuel undersökt de renskötande samernas syn på renlav. På samiska kan denna syn sammanfattas i ett enda ord, gouthon.
På svenska blir det däremot långa beskrivningar om hur olika tecken i naturen bådar för goda eller dåliga betingelser för renlav. Ordet är till exempel nära sammanlänkat med snö. Om snön hårdnar på kalhygget försvinner betet, för att ta ett av många exempel.
Franska Naturhistoriska Museet har bidragit med viss handledning i den etnografiska delen av Samuels forskning.
Skonsam markberedning
För att undersöka om man kan minska påverkan på renlav på grund av olika markberedningsåtgärder i skogsbruket, har Samuel gjort försök med den skonsamma HuMinMix-metoden.
Maskinen fragmenterar laven samtidigt som den markbereder. Det hjälper laven att återhämta sig efter en markberedning. Det kan också vara ett sätt att sprida laven, till exempel vid återetablering efter överbetning eller brand.
Avhandlingens originaltitel är Managing reindeer lichen during forest regeneration procedures: linking Sami herders' knowledge and forest management.
Ungefärlig översättning: Skötsel av renlav integrerat med skogsföryngringsåtgärder vid skogsbruk.