)
Flora och fauna

Flora och fauna

Naturvärdena i ekoparken är idag främst kopplade till brandens påverkan. Brandberoende och brandgynnade arter har här fått en livsmiljö att utvecklas i.

Mångfalden inom brandfältet

Ett 40-tal insektsarter i Sverige – skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar – är idag kända som direkt brandberoende. De flesta arterna lever i träd som dödats av elden eller i de vedsvampar som koloniserat just brända träd. Några arter invaderar den brända marken och lever där främst som rovdjur. Ytterligare hundratals är gynnade av att brand resulterar i en stor mängd ved med olika vedsvampar. Även den nya skogen, ofta dominerad av sälg, asp och björk, är en livsmiljö för många vedlevande arter.

På brandfältet i Västmanland har både sotsvart praktbagge och mindre brandlöpare påträffats.

I senare successionstadier då den nya skogen växer upp, ofta dominerad av asp, sälg och björk, koloniseras de döda träden av många arter som inte direkt är brandberoende men gynnas av att det bildats en stor mängd olika vedsubstrat. Hit hör exempelvis raggbock (Tragosoma depsarium) vars larver utvecklas i tallågor.

Lövskogen, så kallade lövbrännor, växer upp och efter hand sker störningar som leder till solbelysta luckor med död ved av asp och björk. Grova sälgar i solbelysta lägen. I denna miljö kan en mängd vedlevande arter påträffas. I nydöda aspar lever den gröna aspvedbocken (Saperda perforata), men också aspbarkborren (Xyloborus cryptographus). I grova stubbar och lågor utvecklas larver av den fridlysta cinnoberbaggen (Cucujus cinnaberinus), en art som numera har en begränsad utbredning vid nedre Dalälven, vid Uppsala och österut vid sjön Vällen. I stående aspar som skadats av vind, snö med brutna grenar och stamsår lever spindelbock (Aegomorphus clavipes) och aspborrar av släktet Trypophloeus. I stammen kan den mindre träfjärilens (Lamellocossus terebra) larver utvecklas. I döda björkar, som ofta koloniseras av björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) kan arter som stor stekelbock (Necydalis major) och den mycket ovanliga björkpraktbaggen (Dicerca furcata) finnas.

Hackspettar

De första åren efter branden rapporterades ett mycket stort antal tretåiga hackspettar i brandfältet. Bedömningsvis hundra fåglar i hela området och minst tjugofem fåglar i ekoparken. Den tretåiga hackspetten är en utpräglad specialist på barkborrar och kan betraktas som en art som drar fram som en nomad i landskapet på jakt efter förra årets storskaliga störningar. Även spillkråkan och mindre hackspetten har noterats i ekoparken. Det mest anmärkningsvärda fyndet är en vitryggig hackspett som hittades norr om ekoparken, en art som mycket väl kan dra nytta av den gigantiska lövsuccession som kommer att utvecklas inom området. De gröna hackspettarna är mer knutna till gräsvegetation och bedöms kunna dra nytta av ekoparken i ett senare stadie.

Växterna

Direkt efter brand dominerar brännmossan och björnmossan bland mossartarterna. Tittar man lite mer noga så finns även lungmossan i rikliga mängder. Mest känd av de brandgynnade växterna är svedjenäva och brandnäva. Svedjenävan blommade i tusental under 2015. Dess frön kan ligga i över hundra år i väntan på brand. Fröna gror vid en marktemperatur på cirka 45-50 grader och tål upp till 100 grader. Med vinden kommer även nya frön. Mjölkörten (rallarros), med sina lättspridda frön, skapar rosa fält som vajar i vinden och erbjuder klövviltet en riklig foderkälla.

Däggdjuren

De nya växterna på brandfältet lockar många betesdjur, som älg och rådjur, till området och det finns goda chanser att se dessa djur i ekoparken. I området rör sig även våra stora rovdjur som björn, varg och det skygga lodjuret. Ekoparken erbjuder en unik miljö där man kan se både växt- och djurliv på nära håll och få en inblick i naturens krafter.

  • Lungmossa
    Foto: Stefan Toterud

  • Skiktdynsvamp
    Foto: Stefan Toterud

  • Svedjenäva
    Foto: Stefan Toterud

  • Tretåig hackspett
    Foto: Erni/Shutterstock.com

Arter som är beroende eller gynnade av brand:

  • Sotsvart praktbagge (Melanophila acuminata), missgynnad – NT. Gran, tall eller björk som dödats av eld.
  • Slät tallkapuschongbagge (Stephanopachys linearis), missgynnad – NT. Tall som skadats av brand.
  • Grov tallkapuschongbagge (Stephanopachys substriatus), missgynnad – NT. Tall som skadats av brand.
  • Liten brandlöpare (Sericoda quadripunctata). Bränd, något fuktig mark.
  • Svedjelöpare (Sericoda bogemanni), försvunnen – RE. Bränd mark.
  • Brandsvartlöpare (Pterostichus foveolatus). Bränd mark.
  • Kortvingen (Paranopleta inhabilis). Under svampig bark på bränd björk.
  • Avlång dubbelklobagge (Stenotrachelus aeneus).
  • Svart kölbagge (Laemophloeus muticus), sårbar - VU. På vedsvamp på bränd björk.
  • Kolsvart trädbasbagge (Sphaeriestes stockmanni).
  • Brandmögelbagge (Corticaria cucujiformis), försvunnen – RE.
  • Brandsvampbagge (Biphyllus lunatus), starkt hotad – EN.
  • Kantad kulhalsbock (Acmaeops marginata), starkt hotad – EN.
  • Slät, spetshörnad, svart och vithornad barkskinnbagge (Aradus laeviusculus, A. angularis, A. aterrimus och A. signaticornis). I anslutning till vedsvampar på brända träd.
  • Rökdansfluga (Hormopeza obliterata).
  • Skiktdynemott (Apomyelois bistriatella). I fruktkroppar av skiktdyna på bränd björk.

Arter som inte direkt är beroende av brand men som gynnas av brand:

  • Kortvingen (Micropeplus tesserula). Marklevande.
  • Stor plattnosbagge (Platyrhinus resinosus). På fruktkroppar av skiktdyna.
  • Glansbaggen (Ipidia binotata). Död gran eller tallved med klibbticka.
  • Barkskinnbaggen (Aradus betulinus), (Aradus crenaticollis). Vedsvampar