Nästan alla nordsvenska skogstyper finns representerade; grannaturskog, gammal tallskog, kalkbarrskog, myrtallskog, sumpskog, lövnaturskog och skogrika bäckraviner. Mångfalden av värdefulla naturmiljöer i kombination med kalkrika marker har skapat förutsättningar för ett stort antal växter, djur och svampar.
Rika kalkbarrskogar
Halva ekoparken ligger inom Jämtlands kalkområde och här växer den örtrika kalkbarrskogen. Med sin frodiga vegetation mellan grova granar ger den ett nästan djungellikt intryck.
Här finns en lång rad vackra och sällsynta växter, snäckor och svampar. Kalkbarrskogen är en av Nordens mest artrika och skyddsvärda barrskogsmiljöer och Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara den.
Gamla lövträd
Speciellt för Ekopark Galhammar är lövrikedomen. Mer än vart femte träd är ett lövträd och mer än hälften av dem är över 60 år. Det gynnar en mångfald av liv. Ur aspkronorna hörs en sprudlande fågelkör om vårarna och den nordiska stormhatten kan växa sig manshög. På skrovliga gammelsälgar sitter dofttickan med sin söta anisdoft som kan kännas på långt håll.
Kungsörnens tallar
Grova gammeltallar står spritt över hela ekoparken. Många av dem med vridna grenar och spår av flera bränder. Äldst är ett tiotal ”domäntallar” som är omkring 400 år och skyddades av Domänstyrelsen 1937. De gamla tallarna är viktiga för till exempel kungsörnen, som behöver riktigt grova boträd.
Galhammarbäckravinen
I ekoparkens nordvästra hörn finns en djup bäckravin med frodig granskog och gott om gammal asp och sälg. Hit har skogsbruket aldrig nått och grova mossbevuxna träd ligger som ett plockepinn över bäcken.
I den fuktiga miljön trivs en mängd sällsynta arter som skogsbruket har trängt undan. Bland dem finns till exempel trådbrosklav, blackticka, tretåig hackspett och rosenticka.