Orört - NO
Orört är en naturvårdsmetod även om skogen här lämnas till fri utveckling. Det ekologiska syftet är att få en orörd miljö som gynnar fuktighets- eller kontinuitetskrävande arter. Engångsåtgärder såsom igenläggning av diken eller punktvis nyskapande av död ved kan förekomma.
Naturvårdande skötsel - NS
Naturvårdande skötsel används som samlingsbegrepp för ett stort antal olika skötselmetoder som syftar till att bibehålla eller utveckla skogens naturvärden bland annat:
Naturvårdsbränning
Många områden i Rosfors är biologiskt lämpliga att naturvårdsbränna. För att kunna genomföra en bränning krävs dock att området är lätt att gränsa av och inte ligger för nära hus, kraftledningar eller andra saker som kan vålla problem. Därmed faller många områden bort. När bränning inte är praktiskt möjligt kan man välja andra medtoder för att nå önskad målbild, såsom uttag av gran och skapande av död ved.
Utglesning, luckhuggning och restaureringshuggning
Ett av Sveaskogs mål med ekoparkerna är att öka andelen lövskogar och lövrika skogar. I många lövskogar växer gran in och hämmar på lövträdens utveckling eller hotar deras överlevnad på lång sikt. Därför kommer gran och tall att röjas undan mer eller mindre kontinuerligt på många platser. Inom ekoparken kommer det att göras med tre metoder:
- Utglesning, då gran/tall röjs bort ur en lövrik skog.
- Luckhuggning, då man skapar luckor i barrdominerade bestånd för att möjliggöra nyetablering av löv.
- Restaureringshuggning, enligt samma idé som luckhuggning, fast med större luckor.
Friställning av befintliga eller framtida jätteträd
Antalet jättelövträd, framför allt av asp, kommer att öka kraftigt i Rosfors. Målet är att gå från dagens omkring 1000 till minst 5000 i framtiden. För att ett lövträd ska bli grovt krävs att det får stå någorlunda fritt. Därför kommer möjligheten att friställa befintliga eller framtida jätteträd av löv att tas tillvara. Friställning, som innebär att hämmande träd runtomkring plockas bort, kommer att tillämpas både i produktionsbestånd och naturvårdsbestånd.
Skogsbete
Skogsbete som naturvårdande skötselmetod kan komma att användas på en begränsad areal i Rosfors.
Igenläggning av diken
Få områden i ekoparken lämpar sig för återskapande av våtmarker genom att lägga igen diken. Vilket helt enkelt beror på att Rosfors är sparsamt dikat. Några potentiella bestånd finns men bedömningar av dessa är ännu inte klara.
Inhägnader
För att skydda unga lövrika skogar från viltbete kommer vissa bestånd i ekoparken att hägnas in. På så sätt ska framför allt asp, sälg och rönn få en chans att växa sig stora.
Produktionsskogarna i Rosfors
Målklasserna PG och PF utgör samlingsbegrepp för ett stort antal produktionsmetoder med olika typer av generell och förstärkt hänsyn. Nedan följer en beskrivning av dessa metoders användning i Rosforsskogarna
Produktionsmål med förstärkt naturhänsyn – PF
I områden med målklass PF lämnas minst 15 procent av skogen vid avverkning och gallring. Den förstärkta naturhänsynen består oftast av större kantzoner, hänsynsytor, samt fler träd och trädgrupper. I medel lämnas cirka 25 procent naturhänsyn i PF-bestånden. Sveaskog kommer att arbeta vidare med ett ståndortsanpassat skogsbruk i ekoparkens PF- och PG-skogar. Vi kommer att vara öppna för att testa alternativa skötselmetoder inom ekoparken. I både PG- och PF-skogarna kan det bli aktuellt med hyggesbränning för att föryngra skogen och samtidigt gynna brandberoende växter och insekter.
Produktionsmål med generell naturhänsyn – PG
När det gäller PG-skogarna så kommer föryngringsavverkning med öppna ytor även fortsättningsvis att vara den sominerande metoden. Vi strävar mot ett genomsnitt på 10 procent naturhänsyn i ekoparkens PG-skogar. Lövträd kommer att prioriteras i hänsynsarealen.