Tretåig hackspett Picoides tridactylus
Hannen är lätt att känna igen på sin gula hjässa och de är ofta så oblyga att du kan titta länge hur de rör sig i cirklar runt granarna, på jakt efter insekter. I ekoparkens äldre granskogar syns de tretåiga hackspettarnas ringformade hackmärken på många av träden.
Slaguggla Strix uralensis
Namnet kommer av att slagugglehonan är mycket aggressiv under häckningen, och slår med stor kraft mot ansiktet på alla som närmar sig boet.
Helst häckar slagugglor i högstubbar, träd som har brutits av på mitten. Modernt skogsbruk har gjort det svårare för dem genom att ta bort död ved. Numera lämnas ofta högstubbar men när ungskogen växer upp och sikten blir dålig kan slagugglan lämna boet ändå.
Utter Lutra lutra
Uttern lever längs havsstränder, i sjöar och i långsamrinnande, näringsrika älvar, med låg vattennivå och tät växlighet i strandlinjen, Den är en skicklig simmare och kan dyka i upp till 5 minuter. Utterstammen minskade dramatiskt i Sverige efter 1950, framför allt på grund av PCB. Efter att utsläppen minskat har den börjat återhämta sig men klassas fortfarande som sårbar (VU) på rödlistan.
Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera
Flodpärlmusslan hör till de djur i världen som blir allra äldst. I södra Sverige blir de normalt 70-80 år gamla men i Norrbotten har en mussla hittats som var omkring 280 år. Skalen växer för varje år och blir som längst 16 centimeter.
Musslorna sitter helt eller delvis nedgrävda på botten av åar och lever av små organiska partiklar som de silar fram. Pärlor bildas när ett gruskorn följer med vattnet in i musslan. Ett tidigare intensivt pärlfiske i kombination med förstörelse av vattendrag har gjort att flodpärlmusslan klassas som sårbar (VU) på rödlistan.
Öring Salmo trutta
Öringen skiljer sig mycket i utseende och storlek från bestånd till bestånd. Beroende på var de lever skiljer man på öringar som är havsvandrande eller lever i insjö respektive bäckar. I Ovansjö finns bäcköring och bäckröding. Vandringsvägarna ut i havet är avstängda på flera ställen så de kommer som längst ner i Storsjön, 2 mil från havet.
Raggbock Tragosoma depsarius
Raggbocken är 2-3 cm stor med långa antenner. Den finns i dag endast i några få populationer i Sverige. Den har minskat i takt med skogsbränderna, eftersom den kräver ljusöppna skogar med gott om död ved. Som larv lever den fyra år i liggande tallstammar och som vuxen skalbagge bara tre veckor. Spår efter raggbock är funna i Östbergsmurens naturreservat.