Miljöminister Andreas Carlgren presenterade regeringens syn på natur- och vattenvård i skogsbruket på det seminarium om Naturvård på nya sätt som Sveaskog och WWF arrangerade i Stockholm den 22 mars.
Vårsolen strålade in genom panoramafönstren på Fotografiska museet. Drygt 100 personer deltog och stämningen var god. Temat för dagen var den svenska skogsbruksmodellen samt erfarenheter och idéer om nya sätt att arbeta i naturvårdsarbetet.
– Jag är inte nöjd, men inte beredd att byta modell. Den svenska skogsbruksmodellen är värd att bygga vidare på och utveckla. Men det kan behövas tuffare metoder om lagen inte följs, sa miljöminister Andreas Carlgren.
– Skogen kommer att bli allt viktigare för vårt samhälle. FN:s två största konventioner har koppling till skog: klimat och biologisk mångfald. Utmaningarna att nå målen är stora. Produktion och miljö måste bli ömsesidigt stödjande. Vi måste öka vår kunskap, utveckla nya verktyg och tänka nytt, fortsatte han.
Miljöministern talade om målet Levande skogar 2010 som inte nåtts till fullo och om framgångarna i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald. År 2020 ska konventionens medlemsländer presentera åtgärder för att bland annat halvera avskogningen, skydda 17 procent av land- och vattenområdena, och synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper.
Professor Per Angelstam från SLU gav en inblick i vad som krävs för att klara biologisk mångfald. Man måste titta på alla tre dimensioner av arternas livsutrymmen: träd, bestånd och landskap. Det brister i naturvårdsanalyser idag eftersom man inte tittar på landskapsnivå. Här behövs nya verktyg anpassade till ekosystem och sociala system, och en ökad samverkan över större områden oberoende av markägande, poängterade Per Angelstam.
WWFs naturvårdschef Peter Westman och skogsexpert Linda Berglund berättade om vikten att stärka både kvalitet och kvantitet i naturvårdsarbetet. WWF stödjer den svenska modellen men tycker att det finns genomförandebrister. Att utveckla en samsyn kring den svenska modellen är viktigt, liksom att se skogen i ett landskapsperspektiv och i sitt historiska sammanhang.
Utvecklande samarbete
Sveaskog och WWF har samarbetat i tolv år kring olika frågor som rör skogsbruk, naturvård och vattenvård och samarbetet går nu in en ny treårsperiod med fem aktuella projekt.
- Vi har inte samma åsikt i alla frågor, men en konstruktiv och utvecklande dialog. Ett syfte med seminariet är att berätta om de kunskaper och erfarenheter kring naturvård och vattenvård som vi har fått genom samarbetsprojektet. På så sätt vill WWF och Sveaskog bidra till att både debatten om och arbetet med
naturvård i svenskt skogsbruk kan vidareutvecklas, berättade Sveaskogs vd Gunnar Olofsson när han inledde seminariet.
Det blev väldigt konkret vilka verktyg som kan användas i naturvårdsarbetet på landskapsnivå när Sveaskogs naturvårdschef Stefan Bleckert, landskapsekolog Peter Bergman och miljöchef Olof Johansson berättade om företagets arbete. De beskrev strategin bakom Sveaskogs ekoparker, naturvårdsskogar, naturvårdande skötsel, våtmarker och framtida ”vattenriken”. Vattenexpert Lennart Henrikson berättade entusiastiskt om Sveaskogs och WWFs gemensamma projekt Levande skogsvatten och verktygen för naturvårdsarbetet med skogens vattenmiljöer.
– Vi skapar blå infrastrukturer där vi kommer att arbeta lika systematiskt med vattenhänsyn som vi gjort med naturhänsyn i skogen. En del i det är att utveckla vattenriken på landskapsnivå, sa Olof Johansson.
– Naturvård på nya sätt innebär att vi måste tänka innovativt: tänka landskapsperspektiv, stoppa in vattenfrågorna, och klara att genomföra globala beslut lokalt. Det krävs en förflyttning i denna riktning av den svenska modellen, sammanfattade WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.