Bilderna i Sveaskogs kalender 2012 är precis som föregående år tagna av våra medarbetare. Möt fotografen bakom den gnistrande januaribilden – Håkan Andersson, virkesköpare i Örebro.
Grattis Håkan! Du har bidragit med en härlig bild. Vad fick dig att vilja fånga detta ögonblick?
Tack! Bilden tog jag den 2 januari 2011 vid tiotiden, när vi åkte ut på isen. Det var ljuset i isen som fick mig att ta fram kameran direkt i början på turen.
På bilden ser isen levande ut. Hur var isen att åka på denna dag?
Isen var perfekt, det är så härligt att åka på Vättern med det stora siktdjupet. Vi åkte och njöt, en riktig naturupplevelse.
Kände du på dig att bilden skulle bli något extra redan när du tryckte av?
Kanske, ljuset var som sagt speciellt. Men när vi är ute och åker blir det en hel del bilder av varierande kvalitet, för det går ju ganska fort.
Almanackan sitter nu på massor av väggar hos Sveaskogs anställda, entreprenörer, kunder och leverantörer över hela landet. Finns det något du vill att de ska känna när de ser bilden?
Att fler ska upptäcka tjusningen med att åka långfärdsskridskor och naturupplevelsen från sjösidan. För mig är vatten i dess olika former livskvalitet. På sommaren åker jag båt, på vintern blir det långfärdsskridskor och skidor utför och på längden. Att jobba som virkesköpare kräver mycket, så fritiden är viktig för återhämtning.
Har du fotograferat mycket eller fick du in en ”lucky shot” vid ett av dina första försök?
Jag har fotat sedan ungdomen med olika kameror, och filmade ofta när barnen var små. När vi skulle åka till Island för 2,5 år sedan köpte jag en bra systemkamera, men den här bilden tog jag med den lilla kameran.
Vad gör du när du inte fotograferar långfärdsskridskoåkare?
Jag ägnar mycket tid åt familjen som består av fru, barn och ett barnbarn. De senaste åren har jag hjälpt vår son med hans husrenovering. Mina föräldrar börjar bli till åren och behöver också mer hjälp. Jag springer en del och har börjat cykla i skogen.
Jag är ledare i Örebro Långfärdsskridskoåkare, vi åker i olika grupper på helgerna och en del vardagar. Längsta turen jag åkte förra säsongen var 10,5 mil på Vättern, morgontåget till Jönköping, långfärdsskridsko till Motala och sedan tåget hem. En stark upplevelse var när vi en tidig morgon åkte till Grebbestad på Västkusten, 30 mil bort, och åkte skridskor på saltisen i sex timmar och sedan hem igen.