Sjundeklassare lär sig mer om vatten vid Mörrumsån

Sjundeklassare lär sig mer om vatten vid Mörrumsån

Mörrums Kronolaxfiske har i åratal arbetat med att restaurera delar av Mörrumsån som bär spår efter hundraåriga fiske- och flottningstraditioner. Nu börjar arbetet med att visa skolklasser vad insatserna verkligen ger för resultat. Först ut är klass 7A från Norrevångsskolan i Mörrum.

Nyheter | 2018-11-16

Det är inte särskilt lätt att förstå omfattningen av människans påverkan på Sveriges vattendrag. Ända sedan 1700-talet har fiske, timmertransporter och vattenkraft fått ödesdigra konsekvenser för landets vattendrag. De sjöar, kärr och forsar som inte dikats ut för åkermarkens skull har istället rensats på sitt innehåll för att möjliggöra flottning av eftertraktat timmer. I just Mörrumsån har människan under minst tre hundra år förändrat förutsättningarna för fiskens lek och vattnets naturliga rörelser på minst 1500 platser.

- Hur många har fiskat i Mörrumsån och hur många har badat i samma vatten? Joel Fredriksson, från fiskevårdslinjen vid folkhögskolan i Bräkne-Hoby försöker bilda sig en uppfattning om sjundeklassarnas relation till Mörrumsån.

Den som värdesätter ett närliggande vattendrag blir nämligen mer uppmärksam på miljöns konsekvenser och anstränger sig vanligtvis mer för att bevara naturens förutsättningar och minska människans avtryck. Att bjuda in skolklasser till Mörrumsån och visa vad restaureringarna innebär för vattenkvalitet, fisk och vattenlevande insekter är en del av Kronolaxfiskets ambitioner för att sprida kunskap om vattnets betydelse.

De flesta av barnen bor nära Mörrumsån vilket innebär att många badar i ån under varma sommardagar. De som fiskat i samma vatten är däremot betydligt färre.

- Det kanske känns märkligt att några stenar på åbottnen kan förändra vattnets rörelser och fiskens möjligheter till lek, men tänk på att stenar och grus tillsammans med omkullblåsta träd minskar avrinningen och skapar fantastisk barnkammare för fisken, säger Måns Offerlind och visar hur snabbt marken dräneras på vatten om det inte finns stenar, grus och omkullblåsta träd som skapar små dammar och vattensamlingar i den forsande ån.

Med hjälp av två avlånga plasttråg – den ena med bara grus på botten och den andra full av grus, sten och pinnar – får barnen hälla vatten i rännorna och ta tiden på hur snabbt vattnet rinner ut på andra sidan. Tråget med grus töms på vatten på bara några sekunder, medan den naturliga åformationen - i tråget med pinnar och sten - töms betydligt långsammare. 

Just i år, då Mörrumsån haft det lägsta vattenflödet i mannaminne är avrinningen ett stort problem då flera lekområdets torrlagts.

- För oss som markägare av Sveriges ledande sportfiskevatten är det oerhört viktigt att återställa lekmiljöerna i Mörrumsån. Förändrade vattenflöden ställer höga krav på kvarstående vatten dit fisken kan gå upp för att leka, säger Ida-Maria Rigoll, platschef vid Mörrums Kronolaxfiske.

Genom att lägga tillbaka hundratals stenar i vattendraget och fälla träd kors och tvärs över ån har Mörrums Kronolaxfiske skapat fler och bättre lekmiljöer i Mörrumsån, vilket tydligt syns för blotta ögat. Något som Måns Offerlind och Alexander Dahlberg från fiskvårdslinjen gärna visar för sjundeklassarna.

- Ser ni stenarna ute i ån? Några killar nickar och pekar ut mot stenbumlingarna som sticker upp som små öar i den strilande forsen. Måns Offerlind fortsätter:  

- Stenarna har lagts ut i ån med hjälp av en grävmaskin för att återställa Mörrumsåns vattenhållande egenskaper och fiskens möjligheter att fortplanta sig. Genom att bromsa upp vattnet förbättrar vi fiskens lekområden samtidigt som översvämningsrisken minskar dramatiskt längre ner längs Mörrumsån vid höga vattenflöden. 

Hundra meter längre ner längs ån kliver Sanna Håkansson och Klara-Fina Pettersson ur vadarbyxorna (stövlarna är så stora att de halkar omkring inuti stövlarna) efter att ha gått omkring ute i ån på jakt efter vattenlevande insekter. Med hjälp av håv och plasttråg har de lyckats fånga dussintalet olika insekter. Bland annat flicksländor och en trollslända vid sidan av olika larver och vattenfisar.

   - Det här var verkligen kul, säger Klara-Stina som aldrig tidigare provat ett par vadarbyxor. Tänk att det finns så mycket levande insekter i vattnet trots att man aldrig ser dem.

Så fort barnen bytt om hjälper Simon Eklind, Erik Persson och Joel Fredriksson dem att identifiera arterna med hjälp av klassiska artkartor. Utan insekter ingen fisk.

   - Det här var verkligen en spännande dag då vi har fått lära oss hur allt hänger ihop, säger läraren Therese Ruben och får medhåll av eleverna. Nu förstår vi att vatten är betydligt mycket mer än vara vatten.


Bilder

Fakta

  • Mörrums Kronolaxfiske är en del av Sveaskog som bedriver fiske och vattenskötsel i ett av Sveriges bästa sportfiskevatten, Mörrumsån i Blekinge.
  • Bortsett från fiskeförvaltning, fiskevård och forskning finns också boende, restaurang, fiskebutik och utställningar vid Mörrumsån.
  • Mörrums Kronolaxfiske är partner till folkhögskolan i Bräkne-Hoby där Landstinget i Blekinge (vid årsskiftet Region Blekinge) driver fiskevårdslinjen, en utbildning för människor som vill arbeta med fisk, biologi och fiskevård.
  • Fiskevårdsarbetaren Henric Persson delar sin tid mellan Mörrumsån och läraruppdrag på folkhögskolan dit han är utlånad (som lärare) en dag i veckan.
  • Elfiskeverktygen bedövar fisken en stund, tillräckligt länge så att man hinner fånga fisken med håv. All fisk släpps sedan tillbaka i vattnet.

  • Artbestämning innan sjundeklassarna kommer. Simon Eklund, Erik Persson och Joel Fredriksson från fiskevårdslinjen artbestämmer vattenlevande insekter.

  • Att gissa hur gammal fisken är visar sig vara svårt.

  • Joel Fredriksson hjälper Liam Sandberg och Rashad Hafez att leta vattenlevande insekter under stenar ute i vattendraget.

  • Det är inte särskilt lätt att komma upp från vattnet trots att vattennivån är låg.

  • Liam Sandberg försöker artbestämma en insekt som Klara-Fina Pettersson håller med pincett.

  • Alexander Dahlberg från fiskevårdslinjen vid Bräkne-Hoby folkhögskola.

  • Håven funkar bra som stöd. Ebba Fohlin går först.

  • Barnen verkar trivas i vattnet. Simon Eklind från fiskevårdslinjen instruerar.

  • Henric Persson delar sin tid mellan Mörrumsån och fiskevårdslinjen.

  • Trollslända.

  • Flickslända.

  • Vattenkikarna är populära. Med dem ser man tydligt vad som rör sig i vattnet. Ludvig Rasmusson kikar efter vad som finns på botten.