Fakta om vårt skogsbruk

Fakta om vårt skogsbruk

Skogen och vårt välstånd

Skogen som bas för svenskt välstånd kan hotas om skogen undantas brukandet i alltför stor omfattning, visar en enkel överslagskalkyl. Idag genererar skogsnäringen omkring 200 000 arbetstillfällen. Den årliga avverkningen i Sverige är cirka 70 miljoner kubikmeter fast under bark (fub), vilket betyder att för varje 250 m3 fub som produceras genereras ett arbetstillfälle.  För att kunna producera virke i denna volym slutavverkas årligen 183 000 hektar skog.

Skogsnäringens betydelse

Skogsindustrin har stor regional betydelse och massa-, pappers- och sågverksindustrin finns på många orter i Sverige. Industrin finns i glest befolkade områden, och är ofta den dominerande arbetsgivaren på orten. Skogsindustrin ger underlag för lokala leverantörer t men också för lokal samhällsservice såsom butiker, skolor och förskolor. Ingen bransch eller verksamhet skulle snabbt kunna ersätta all sysselsättning som genereras av skogsindustriföretag som Sveaskog.

Skogstillgångarna i Sverige

Virkesvolymen i Sverige har fördubblats på mindre än 100 år, därför att skogen växer mer än den avverkas. Avverkningen år 2011 uppgick till 89 miljoner skogskubikmeter (m3sk), enligt Skogsstyrelsens uppskattning. Om man slår ihop tillväxten på alla träd ser man att skogen i Sverige växer med drygt 100 miljoner kubikmeter varje år, vilket innebär att virkesvolymen i landet blir allt större.

Skogens klimatnytta

Störst klimatnytta gör skogen genom ett aktivt skogsbruk där vuxna träd avverkas för att användas till olika produkter. Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid, enligt analyser som publicerats i tidskriften Forests (april 2014). Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta. 

Forskare har analyserat vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. De fann att detta på kort sikt kan uppfattas som ett mycket klimatsmart skogsbruk. Dock kommer skogen förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. En tät och gammal skog innebär också en stor risk för bränder, stormar och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd.

Hur skogen kan ge mest klimatnytta beror på utgångsläge och vilka andra antaganden man gör. I Sverige, med den skogshistoria och tillväxt vi har, skapas störst klimatnytta genom ett aktivt skogsbruk. I sedan gammalt helt orörda skogsekosystem med flera hundra år gamla skogar, i det nordliga barrskogsbältet, finns en brytpunkt när det istället under överskådlig tid kan vara bättre att låta skogen stå, på grund av det stora kolförråd som här byggts upp under mycket lång tid.

Trakthyggesbruk och biologisk mångfald

Den ansträngning på biologisk mångfald som kan uppstå i skogsbruk kompenserar Sveaskog för genom naturvårdsarbete.

Sveaskogs huvudmetod för skogsbruk är trakthyggesbruk, vilket innebär att en ny generation träd etableras samtidigt i samma bestånd. Skogen vårdas under tillväxten genom röjning och gallring. Metoden har använts sedan 1950-talet och har gett ökad tillväxt och bättre avverkningsmöjligheter samtidigt som virkesförrådet ökat. Sveaskog prövar också hyggesfritt skogsbruk, det vill säga avverkningsmetoder som inte leder till kalhyggen – gynnar den äldre skogens marklevande arter, bland annat svampar, men även mossor, hänglavar, vissa insekter och kärlväxter. Fåglar som lavskrika och skogsmes kan främjas av denna typ av skogsbruk.

Försöksområden har upprättats i olika delar av landet för att praktiskt testa olika metoder och bättre förstå konsekvenserna av hyggesfritt skogsbruk.

Formellt skyddad skog

Sveaskog undantar 20 procent av vårt innehav från skogsbruk. Bland dessa skogar finnsgamla och orörda marker, de skogar som har högst naturvärden, som vi vill skydda, och som utgör det vi kallar för naturvårdsareal. Samtidigt finns miljöorganisationer som kritiserar avverkning, och vill skydda det Naturvårdsverket kallar värdekärnor, som de anser är områden med höga naturvärden men som saknar formellt skydd. Sveaskog skyddar stora områden inom ramen för sitt naturvårdsåtagande och den absoluta merparten av den areal som bedöms som värdekärna på Sveaskogs mark, ingår redan i våra frivilliga långsiktiga avsättningar för naturvård. 

I Sverige är andelen formellt skyddad skog nedanför den fjällnära gränsen fyra procent.

Skogsbrukets inverkan på rödlistade arter

Rödlistning är en klassificering av arter, växter och djur, efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation. Den största förändringen av mängden rödlistade arter beror på landskapets förändring de senaste hundra åren. Sedan år 1994, när den nya skogsvårdslagen infördes, bedrivs ett skogsbruk som inte är negativt för den biologiska mångfalden – en positiv men tidskrävande utveckling.

Sveaskog är FSC-certifierade

På Sveaskog följer vi den svenska skogsbruksstandarden FSC®. Ett intyg på det är den miljöetiska FSC-certifieringen vi har fått i många år. FSC är ett frivilligt globalt system, och den enda skogscertifieringen som har ett brett stöd av miljörörelsen. Hänsynstagandena i FSC-standarden spänner över ett brett fält. Skogsbruket är ett vitt begrepp där virkesproduktion, renskötsel, jakt, fiske, friluftsliv, och den biologiska mångfalden alla ska få sitt utrymme. Därför håller vi dialogmöten med många intressegrupper som ett naturligt inslag i vårt skogsbruk.

För alla som arbetar i skogsbruket hos oss, både anställda och entreprenörer, håller vi också regelbundet utbildningar i natur- och kulturvård. Vi driver frågan om ett giftfritt skogsbruk, enligt FSC:s principer.

Sveaskog arbetar med naturvård

Naturvård är som ordet antyder verksamhet som syftar till att vårda och ta hand om naturen. Sveaskog delar här in den produktiva marken i brukad areal och naturvårdsareal, där naturvårdsarealen utgör 20 procent nedanför den fjällnära skogen. Hit räknas frivilligt avsatta naturvårdsskogar, naturreservat och den generella hänsyn som löpande planeras och tas vid avverkning. Hit räknas också de naturvårdsarealer som ingår i Sveaskogs ekoparker. Genom denna naturvård i olika skalor ser vi goda förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden i alla de landskap där vi är verksamma. 

Här kan du läsa mer om vårt naturvårdsarbete

Skogsbruk och rennäringen

All vår skogsmark är certifierad enligt FSC. Det innebär bland annat att vi kontinuerligt har omfattande samråd med rennäringen runt våra planerade aktiviteter. Vi strävar också efter att anpassa våra avsättningar i olika skalor till rennäringens behov och önskemål.