)
Naturvårdsskogar 2013

Naturvårdsskogar 2013

Vi visar nu på webben alla de kvalitetshöjande inbyten av naturvårds­skogar som gjordes under 2013. Förutom exempel på positiva effekter av inbytena visar vi också de skogar som inte längre fick plats.

Sveaskogs naturvårdsskogar

Naturvårdsskogar är skogar som vi sätter av som renodlad naturvårdsareal. De omfattar cirka 300 000 hektar, vilket utgör tio procent av Sveaskogs produktiva skogsmark nedanför fjällen och utanför ekoparkerna. Storleken på naturvårds­skogarna varierar från en halv upp till flera hundra hektar.

När vi för tio år sedan lanserade våra naturvårdsskogar på webben, så redovisades också den metodik varmed naturvårdsskogarna valts ut samt hur kommande kvalitetshöjande inbyten av nya, tidigare okända sådana skulle göras. Metoden är utvecklad i dialog med forskare, myndigheter och ideella organisationer.

En bärande grundtanke är att en del av naturvårdsskogarna delas in i en grupp bestående av ej utbytbara naturvårdsskogar; skogar med så höga naturvärden att de inte kan användas för att byta in andra skogar. Exempel på sådana är nyckelbiotoper och reservat.

Den andra gruppen innehåller utbytbara naturvårdsskogar och utgörs av naturvärdeslokaler och restaureringsskogar. Skillnaden mellan dessa är att medan det i naturvärdeslokaler finns höga naturvärden så är restaureringsskogar områden som inom 20-50 år kommer att få höga naturvärden. Såväl naturvärdeslokaler som restaureringsskogar har ett individuellt rangtal som motsvarar den enskilda skogens naturvårdsvärde i förhållande till övriga naturvårdsskogar.

Om du vill läsa mer om rangtal och prioritering, läs Sveaskogs naturvårdsarbete och Prioritering av naturvårdsskogar

Se kvalitetshöjande inbyten av naturvårdsskogar 2013

Kvalitetshöjande inbyten 

Vid lanseringen av naturvårdsskogarna var en stor del av skogarna ett resultat av en genomgång av Sveaskogs skogliga register. Sedan dess har en stor del av dessa fältbesöks och naturvärdesbedömts för att säkerställa att de verkligen var rätt enligt det skogliga registret. Samtidigt har ett antal nya, tidigare obesökta och okända skogar upptäckts i samband med skogliga åtgärder på vårt innehav. Resultatet av detta har blivit att det varje år skett kvalitetshöjande inbyten av nya naturvårdsskogar varpå det lägst rankade restaureringsskogarna fått återgå som produktionsskogar.

Under senare tid har det framkommit önskemål på en ökad transparens vad gäller vilka skogar som antingen bytts in eller återgått till produktion. För att tillmötesgå detta behov så lägger vi nu ut på vår hemsida alla de skogar som bytes in på grund av höga naturvärden under förra året, 2013. Vi presenterar här nedan också lite statistik som är resultatet av dessa kvalitetshöjande inbyten. För att göra bilden komplett visar vi i kartan på webben även de lägst rankade skogar som återgick till produktion för att få plats med inbytena.

Kvalitetshöjande effekter 

En jämförelse av samtliga naturvårdsskogar i januari 2013 med samma månad 2014 ger vi handen att nya, ej utbytbara naturvårdsskogar och tidigare okända naturvär­des­lokaler ökat med runt 7 000 hektar vardera. Samtidigt har mängden restaurerings­skogar minskat med 14 000 hektar.

Av den totala mängden naturvårdsskogar så var det endast ca 4 % som var föremål för byten under 2013, och då genom att skogar med högre naturvärden ersatte sådana med lägre naturvärden. Detta ses bland annat genom att andelen ej utbytbara skogar och naturvärdeslokaler var 14 % respektive 46 % högre hos de inbytta skogarna jämfört med de som föll bort.  På samma sätt ökade medelåldern från 96 år hos de utbytta skogarna till 123 år på de inbytta; dvs en ökning med 27 år.