Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Avverkning

Avverkning

Skogen ger en avkastning på kort sikt genom virkesskörd. Genom att skörda rätt bestånd vid rätt tid maximerar Sveaskog värdet på skogsråvaran.

Sveaskog genomför varje år avverkningsåtgärder (gallringar och föryngringsavverkningar) på drygt 40 000 hektar. Alla avverkningar planeras utifrån kraven i den svenska FSC®-standarden, som tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer.

Avverkningarna gör vi dels med egen personal, dels med entreprenörer. Vår egen avverkningsorganisation består av ett 30-tal maskinlag med totalt 132 maskinförare. Samarbetet med entreprenörerna är betydande. Vi anlitar 140 entreprenadföretag (2018) över hela landet och tillsammans levererar de varje år tjänster som motsvarar 1 600 heltidsanställda.

Gallring

Gallring är en av de viktigaste och samtidigt mest lönsamma åtgärderna för att skogen ska utvecklas på ett bra sätt.

En väl genomförd gallring ger en intäkt och är en investering för framtiden. Det är viktigt att den första gallringen genomförs vid rätt tidpunkt för att ge en god värdeutveckling. Sveaskog definierar träd över åtta meter som gallringsskog.

Syftet med gallring är detsamma som med röjning, det vill säga att såga ned stammar för att öka tillväxten och kvaliteten på de träd som står kvar. Vid gallringen ökar andelen timmer i beståndet.

Det virke som avverkas vid gallring tar vi omhand och säljer som massaved och biobränsle.

Slutavverkning

Slutavverkningen är den åtgärd i skogen som ger den största intäkten.

Den genomför vi i skogsbestånd som börjar tappa växtkraft och inte längre förräntar sig tillräckligt mycket. Dessa bestånd är ekonomiskt mogna. Den största delen av värdet vid en slutavverkning finns i sågtimret, som utgör ungefär en tredjedel av det avverkade virket. Resten av virket utgörs av massaved och biobränsle. Vid slutavverkning tar vi ofta tillvara biobränsle i form av grenar och toppar, så kallad grot.

För att värdet på det avverkade skogsbeståndet ska blir så högt som möjligt är det viktigt att apteringen, det vill säga kapningen av stammen i lämpliga längder, görs på rätt sätt. Med de avancerade skördarmaskiner som vi använder idag är precisionen hög. Felmarginalen i apteringen är cirka 3 centimeter på längden och inom 4 millimeter på diametern.

Varje avverkning ska uppfylla Sveaskogs miljömål. Det innebär att de ska utföras enligt svenska FSC®-standarden. Det finns till exempel noggranna regler för hur många naturvärdesträd och högstubbar som ska lämnas per hektar. För att följa upp och ständigt förbättra kvalitet och naturhänsyn gör maskinlagen en egen uppföljning av varje avverkning. Sveaskogs miljörevisorer gör stickprover och även oberoende externa revisorer granskar att avverkningarna klarar FSC-kraven. 

Sveaskogs logolicensnummer FSC® C008344

Teknikutveckling

Teknikutvecklingen har gått snabbt inom skogsbruket. Så sent som på 1960-talet fick mekaniseringen ett genombrott. Då började terrängtransporterna mekaniseras med skotare och traktor och midjestyrda maskiner. Fortfarande fälldes dock träden manuellt. Först på 90-talet utvecklades skördaraggregat som både kunde fälla, kvista och kapa så pass bra att de användes i avverkning.

På 1980-talet fällde en skogsarbetare ungefär 200 träd per dag. Idag klarar vi med moderna skördare 70-90 träd per timme. Eftersom våra medarbetare kör i skift avverkar en skördare ofta över 1 000 träd per dag. Sveaskog driver utvecklingen av nya avverkningsmetoder och maskinkoncept. Ett exempel på utvecklingsprojekt är den förarlösa skördarroboten Besten. Roboten ingår i ett system för slutavverkning som även omfattar två bemannade skotare, som fungerar som kurirer till roboten. Ett annat exempel är flerträdshantering, som ökar lönsamheten vid avverkningar i klen skog. Tekniken innebär att ett nytt aggregat sätts på befintlig utrustning för att hålla fast flera stammar samtidigt.