Renskötsel och samråd

Renskötsel och samråd

Sveaskogs skogsbruk och samernas renskötsel samsas om samma marker. Det fungerar med en ömsesidig respekt för varandras verksamhet och en god dialog. Vi samråder alltid med rennäringen när vi planerar avverkning och markberedning inom renskötselområdet. Vår målsättning är att renskötseln och det aktiva skogsbruket ska kunna leva och verka sida vid sida på samma marker i generationer framåt.

Renskötseln är en brukanderätt på någon annans mark. Samebyarna äger rätt till renskötsel på Sveaskogs och andra markägares marker. Renskötseln regleras av rennäringslagen, och skogsvårdslagen reglerar hur markägaren ska förhålla sig till renskötseln. 

Huvuddelen av Sveaskogs marker finns inom renskötselområdet. Renskötselområdet ligger inom Norrbottens-, Västerbottens- Jämtlands län och norra delen av Västernorrlands län samt nordvästra Dalarna. Inom det här området bedrivs renskötsel av medlemmar i olika samebyar. Fjällsamebyarna betar med sina renar i fjällen i väster sommartid och flyttar ned till skogslandet i öster under vintrarna. Skogssamebyarna bedriver sin renskötsel året om i skogslandskapet. 

Varje sameby är unik och har sina speciella förutsättningar utifrån geografi, topografi och historik. En återkommande dialog med renskötarna inom samebyarna blir därför viktig för att vår personal som samråder ska kunna planera skogsbruksåtgärder på ett sätt som underlättar samexistensen på markerna. 

Sveaskogs områdesansvariga är de som för dialogen med samebyarnas representanter. Ett samråd kan ske antingen inomhus eller ute i fält. Renskötarna får möjlighet att göra en bedömning av de skogliga åtgärdernas påverkan deras verksamhet, både ur landskapsperspektiv och på lång sikt. För Sveaskog är denna dialog en naturlig del av det dagliga arbetet.

Hur påverkar skogsbruk renskötseln?

Skogsbruket påverkar renskötseln på olika sätt. Vissa skogsbruksåtgärder är positiva för renbetet medan andra är negativa.

Under sommaren betar renar lav och växter, ofta i fjälltrakterna där inget skogsbruk bedrivs. Under vintern lever renen av marklav och hänglav. Under vintrar med svåra snöförhållanden, exempelvis mycket djup snö eller då marklavsskiktet täcks av en hård isskorpa, är trädens hänglavar en viktig källa till mat för renarna.

Gallring är en skogsbruksåtgärd som gör skogen öppnare och underlättar rörelse för både renar och renskötare. Marklavar trivs bäst i skogar med mycket ljusinsläpp. När vi röjer och gallrar glesar vi ut våra skogar och ger bättre förutsättningar för marklavstillväxt och framkomlighet.

Slutavverkning är den mest genomgripande skogsbruksåtgärden. Den innebär att träden försvinner och att förhållandena på platsen kommer att vara förändrade i flera decennier efter avverkningen. En snabb återbeskogning är bra både för renskötsel och skogsbruk. Därför markbereder vi och planterar cirka ett till två år efter avverkning.

Vid markberedning på områden med mycket marklavar är det viktigt att minska markpåverkan så att inte lavskiktet skadas i onödan. För detta har samebyarna och skogsbruket tagit fram en gemensam rutin.

I samverkan med samebyarna identifieras viktiga platser för renskötseln så att vi kan ta hänsyn till dessa i samband med avverkning och markberedning. 

Sveaskogs hänsyn till renskötseln

Sveaskogs skogsmark är certifierad enligt FSC® och PEFC. Det innebär att det ställs högre krav på vår samverkan med samebyarna än vad skogsvårdslagen definierat. Det innebär bl.a att vi årligen har samråd med representanter för den samiska hävdvunna renskötseln runt våra planerade aktiviteter. De samebyar som bedriver koncessionsrenskötsel med tidsbegränsade tillstånd från Länsstyrelsen som inte grundar sig på urminnes hävd, utan på ett tillstånd eller koncession från markägaren, erbjuds en annan form av dialog. 

Förberedelser inför samråd

För att underlätta dialogen med samebyarna jobbar Sveaskog sedan några år tillbaka med skötselplaner för varje sameby. En skötselplan illustrerar på ett överskådligt sätt hur vi avser att sköta våra skogar under en längre period. Samebyarna behöver tillgång till sammanhängande betesområden och i skötselplanen kan samebyns representanter se och analysera hur landskapet förändras under en längre tid. På det viset blir det lättare att ha en dialog kring brukandet. Det handlar inte bara om att titta på de områden som planeras att avverkas, skötselplanen visar också det bete som tillgängliggörs allteftersom yngre skogar växer och skötselåtgärder som röjning och gallring genomförs.

De skogsbruksåtgärder som samråds är:

  • Föryngringsavverkning
  • Markberedningsform
  • Trädslag för återbeskogning
  • Nybyggnation av skogsbilvägar
  • Gödsling

Några exempel på hänsyn som är vanliga vid skogsbruksåtgärder:

  • Anpassa var avverkning sker
  • Säkerställa att hänglavsrika grupper bevaras
  • Skonsam markberedning vid marklaver
  • Tidig röjning i våra ungskogar
  • Undvika gödsling vid lavrika marker
  • Anpassning av vägsträckning av nya vägar

Samebyar

  • Det finns 51 samebyar i Sverige, från Könkämä längst uppe i Norrbotten till Idre sameby i Dalarna. Sveaskog äger skog och bedriver skogsbruk inom nästan alla samebyar i Sverige.
  • Samebyn är en geografisk, ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen.
  • Samebyn består av flera renägare och flera renskötselföretag. En sameby omfattar normalt en sommarbetesmark i eller nära fjällen och en vinterbetesmark nere i skogslandet, i många fall ända ner till kusten.
  • Renarna har en naturlig årscykel, där de rör sig mellan sommar- och vinterbete. De förflyttas mellan dessa områden, antingen genom att de drivs av renskötarna eller med långtradartransport.

Lagar och regleringar

  • Renskötseln regleras av rennäringslagen.
  • Skogsvårdslagen reglerar skogsägarens skyldigheter gentemot renskötseln.
  • Länsstyrelsen reglerar hur många renar som samebyarna får hålla.
  • Inom åretruntmarkerna är skogsägare skyldiga att samråda med samebyarna om skogsbruksåtgärder.
  • Alla samer har rätt att bedriva renskötsel men ett villkor för utövande är medlemskap i en sameby.