Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Renskötsel och samråd

Renskötsel och samråd

Sveaskogs skogsbruk och samernas renskötsel samsas på samma marker. Det ska fungera med en ömsesidig respekt för varandras verksamhet och en god dialog. Vi samråder med rennäringen när vi planerar skogsåtgärder och markberedning inom renskötselområdet. Vår målsättning är att renskötseln och det aktiva skogsbruket ska kunna leva och verka sida vid sida på samma marker.  

Äganderätt och brukanderätt  

Sveaskog äger 14 procent av Sveriges skogar och har uppdraget att bruka och förvalta dessa. Sveaskog har därmed äganderätten medan samebyarna har brukanderätt, vilket ger samebyarna rätt att nyttja Sveaskogs och andra skogsägares marker för sin renskötsel.    

Huvuddelen av Sveaskogs marker finns inom renskötselområdet. Renskötselområdet ligger inom Norrbottens-, Västerbottens- Jämtlands län och norra delen av Västernorrlands län samt nordvästra Dalarna. Inom det här området bedrivs renskötsel av medlemmar i olika samebyar.  

Med en ömsesidig respekt för varandras verksamhet och god dialog kan skogsbruk och renskötsel verka på samma marker. 

Dialog och samråd 

Syftet med dialog och samråd handlar i grunden inte om ägande- och brukanderätten i sig, eftersom de är bestämda enligt lag. Dialog och samråd är viktigt för att komma fram till hur vi tillsammans ska anpassa våra åtgärder kring skogsbruk och renskötsel för att undvika negativa effekter på den andres verksamhet.    

Sveaskogs skogsmark är certifierad enligt två olika certifieringsstandarder. Det innebär att det ställs högre krav på vår samverkan med samebyarna än vad själva skogsvårdslagen definierar. Det innebär bland annat att vi årligen har samråd med representanter för den samiska hävdvunna renskötseln runt våra planerade aktiviteter.  

De samebyar som bedriver koncessionsrenskötsel med tidsbegränsade tillstånd från Länsstyrelsen som inte grundar sig på urminnes hävd, erbjuds också dialog, men i en annan form.  

Sveaskog bjuder in till 160 dialoger med samebyar per år och tar stor hänsyn till rennäringens synpunkter.   

För att underlätta dialogen med samebyarna jobbar vi med skötselplaner för varje sameby. En skötselplan illustrerar hur vi avser att sköta skogarna under en längre period. I skötselplanen kan samebyns representanter se vilka skogsbruksåtgärder som planeras på längre sikt vilket underlättar dialogen kring brukandet av marken.   

Ett samråd kan ske antingen på Sveaskogs lokalkontor eller ute i fält. Samebyarnas representanter får möjlighet att göra en bedömning av hur de skogliga åtgärderna påverkar deras verksamhet, både ur ett landskapsperspektiv och på längre sikt. 

De skogsbruksåtgärder som omfattar samråd är: 

  • Föryngringsavverkning 
  • Markberedningsform 
  • Trädslag för återbeskogning 
  • Nybyggnation av skogsbilvägar 
  • Gödsling 

Några exempel på hänsyn som är vanliga vid skogsbruksåtgärder: 

  • Anpassa var avverkning sker 
  • Säkerställa att hänglavsrika grupper bevaras 
  • Skonsam markberedning vid marklaver 
  • Tidig röjning i våra ungskogar 
  • Undvika gödsling av lavrika marker 
  • Anpassning av vägsträckning av nya vägar 

 

Hur påverkar skogsbruk renskötseln?

Skogsbruket påverkar renskötseln på olika sätt. Vissa skogsbruksåtgärder är positiva för renbetet medan andra kan ge en ogynnsam påverkan på kort sikt.

Gallring är en skogsbruksåtgärd som gör skogen öppnare och underlättar rörelse för både renar och renskötare. Marklav, som är en viktig betestillgång, trivs bäst i skogar med mycket ljusinsläpp. När vi röjer och gallrar glesar vi ut våra skogar och ger bättre förutsättningar för marklavstillväxt och framkomlighet.  

Föryngringsavverkning är den mest genomgripande skogsbruksåtgärden. Den innebär att träden försvinner och att förhållandena på platsen förändras under en tid. En snabb återbeskogning är därför bra både för renskötsel och skogsbruk.   

Markbehandlingen måste göras så skonsam som möjligt, för att minimera påverkan av marklaven. För detta har samebyarna och skogsbruket tagit fram en gemensam rutin. Markbehandling är dock en nödvändig åtgärd för att ge plantorna en hög överlevnad. Att markbereda med omsorg innebär dels att fasen utan träd på området kortas, dels att tillgången och återväxten av marklav premieras. På ett område där träden har tagits bort är det också stor risk att laven torkar ut eftersom ljusinstrålningen blir stor och luftfuktigheten låg, vilket också är en anledning till att återbeskogningen är viktig.  

I samverkan med samebyarna identifieras angelägna platser för renskötseln, så att vi kan ta hänsyn till dessa i samband med olika skogsbruksåtgärder.  

 

Samebyar

  • Det finns 51 samebyar i Sverige, från Könkämä längst uppe i Norrbotten till Idre sameby i Dalarna. Sveaskog äger skog och bedriver skogsbruk inom nästan alla samebyar i Sverige.
  • Samebyn är en geografisk, ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen.
  • Samebyn består av flera renägare och flera renskötselföretag. En sameby omfattar normalt en sommarbetesmark i eller nära fjällen och en vinterbetesmark nere i skogslandet, i många fall ända ner till kusten.
  • Renarna har en naturlig årscykel, där de rör sig mellan sommar- och vinterbete. De förflyttas mellan dessa områden, antingen genom att de drivs av renskötarna eller med långtradartransport.

Koncessionssamebyar

  • Det finns åtta koncessionssamebyar i Sverige, alla nedanför lappmarksgränsen i Norrbottens län.
  • Koncessionssamebyar består inte enbart av ursprungsbefolkning. Som fastighetsägare, oavsett ursprung, inom koncessionssamebyns område har du rätt att ha ett litet antal renar.
  • Koncessionssamebyarna ansöker om tillstånd hos Länsstyrelsen för att få bedriva renskötsel inom koncessionsområdena. Inom koncessionssamebyarna ansvarar en samisk renägare för den renskötsel som bedrivs.
  • Länsstyrelsen ger tillstånd till koncessionsrenskötsel för perioder upp till 10 år. När en ansökan om koncessionsrenskötsel kommer in till Länsstyrelsen remitteras förfrågan till berörda markägare. Länsstyrelsen beslutar.

Lagar och regleringar

  • Renskötseln regleras av rennäringslagen.
  • Skogsvårdslagen reglerar skogsägarens skyldigheter gentemot renskötseln.
  • Länsstyrelsen reglerar hur många renar som samebyarna får hålla.
  • Inom åretruntmarkerna är skogsägare skyldiga att samråda med samebyarna om skogsbruksåtgärder.
  • Alla samer har rätt att bedriva renskötsel men ett villkor för utövande är medlemskap i en sameby.