En pionjär inom förädling

En pionjär inom förädling

Han äger knappt en skogsdunge, men har antagligen bidragit till att skapa fler extra kubikmeter svensk skog än någon skogsägare. Ola Rosvall har ägnat ett yrkesliv åt att sprida kunskap om gödsling och växtförädling.

Nyheter | 2013-07-30

Att Sverige är världsledande inom skogsträdsförädling är ingen nyhet för skogsfolk. Men att det är en viss doktor i skoglig genetik i Umeå som i mångt och mycket står bakom vår framstående position, är kanske inte lika känt.

Belönad för kunskap och entusiasm

Det var för sina insatser inom skogsträförädling som Ola Rosvall förra året fick motta Skogssällskapets jubileumsutmärkelse. I motiveringen till utmärkelsen nämns att han ”… med en svårslagen kombination av kunskap, charm och entusiasm fått skogsföretag och skogsägareföreningar att med glädje satsa pengar på nya fröplantager som ska ge allt mer odlingssäkra och snabbväxande träd.”

Få som trodde på skogen 1960

När Ola Rosvall gick jägmästarutbildningen i Garpenberg, i slutet av 1960-talet, var det inte mycket som tydde på att framtiden var så ljus. Skog och landsbygd var omodernt, industri och stad var framtiden. En skogsutredning presenterades där en nationalekonom helt räknade ut skogsnäringen. Tipset var att hugga ner alla träd medan de fortfarande var värda något. Men det svänger snabbt och redan i 1973 års Skogsutredning talades det om ökad skogsproduktion, med rekommendationer om dikning, plantering och gödsling.

– Jag hade tur, jag kunde rida på den vågen, säger Ola Rosvall.

Fokus på gödsling och växtförädling

Tillväxtambitioner blev nämligen avgörande för inriktningen på Ola Rosvalls fortsatta karriär, med fokus på gödsling och växtförädling. I slutet av 1970-talet väcktes intresset för växtförädling till liv igen i Sverige, efter att ha slumrat sedan mellankrigstiden, och han började som försöksledare på Institutet för skogsförbättring.

Förändringar på kort och lång sikt

En stor del av arbetet handlade om fältstudier, och det var just kombination av teori och praktiskt arbete som gjorde att han sökte sig till jägmästarutbildningen. Han uppskattade också den breda bild av skogsskötsel som de två inriktningarna ger. Gödsling kan åstadkomma förändring på kort sikt medan växtförädling är ett mer långsiktigt arbete, där en försöksserie kan löpa på 20 år.

– Växtförädling påverkar redan när de nya plantorna kommer. Så fort något nytt kommer blir många skogsägare intresserade av att ersätta gamla grödor och avverkar gärna tidigare för att kunna plantera nytt.

Modeller för att beräkna värdet

Men det är inte säkert att man får det bästa resultatet genom att plantera den senaste snabbväxande Contortatallen. Det kan till och med vara klokt att fundera på att intensifiera skogsbruket på vissa områden för att kunna hålla en långsammare rotationstid någon annanstans. Ola Rosvall har arbetat tillsammans med en ekonom för att skapa modeller som kan underlätta skogsägarens beslut genom att beräkna värdet på olika åtgärder.

–     Växtförädling och röjning, sådant är billigt så det kan man gärna göra tidigt. Gödsling är dyrt så det kan man spara till sist.

Ställ tuffa krav vid föryngringen

För att nå god tillväxt är det allra viktigast att sköta föryngringarna, något som Ola Rosvall tycker att det slarvats med en del på senare år. Han rekommenderar att skogsägare gör planteringen så snabbt som möjligt och att de är grundliga och ställer höga krav på den som utför arbetet. Föryngringen är viktig eftersom det är basen, själva grunden för hur skogen utvecklas. Och planteringen kan aldrig göras om.

– Det blir alltid skog, hur man än bär sig åt, men vi som experimenterat med skog vet hur dramatiska skillnaderna kan bli.

Naturligt att välja förädlat

Förädlade plantor är i sig en naturlig sak för de flesta skogsägare, i synnerhet de som är vana vid lantbruk. Precis som man väljer bästa utsädet väljer man bästa trädslaget för den miljö det handlar om. Fröplantagerna har också betytt mycket för att göra utvecklingen konkret och lättillgänglig.

Viktigt med samverkan

Ola Rosvall berättar entusiastiskt om åren på Skogforsks anläggning i Sävar.

– På fröplantagerna handlar det om samverkan mellan alla; skogsägare, forskare, andra plantskolor. Det är en stimulerande miljö att vara i.

Han tycker att synen på skogen förändrats mycket sedan han började på 1970-talet och att just samverkan blivit allt viktigare.

–     När jag började var många kritiska mot skogsbruket. Vi hade hormoslyrdebatt, kalhyggesdebatt och diskuterade besprutning. Samtidigt fanns det en attityd i skogsbranschen där alla andra betraktades som idioter. Idag finns en annan öppenhet.

Skogens sociala betydelse allt viktigare

Och det handlar inte bara om miljöfrågor. Ola Rosvall välkomnar debatten som satt igång efter Maciej Zarembas artiklar om skogsbruket, att man börjat prata om skogens sociala betydelse.

– Det finns konflikter i skogen, det ska vi inte blunda för.

Han menar också att den boreala skogen har en särskild roll och skogsbruket i norr ett särskilt ansvar. Den nordiska skogen är stabil och tål skogsbruk, den växer långsamt och kan binda stora mängder kol och den har långa fibrer som kan användas som alternativ till många oljebaserade produkter.

Hur har du påverkats av att arbeta med skog ett helt yrkesliv?

– Alla skogsmänniskor måste tänka i lång omloppstid. Det är inte många i dagens samhälle som har chansen att se och förstå de här processerna som är grunden för vår existens - åkrar, skog, odlad och orörd natur. Hållbar utveckling och kretsloppstänkande, det är inte bara framtidsklyschor för oss. Det är hela vårt arbete, säger Ola Rosvall med tyngd.

Fakta om Jörgen

  • Född: 1949 i Köping, Bro Malma socken i Bergslagen
  • Yrke: Jägmästare, senast anställd som forskningschef på Skogforsk. Numera egenföretagare som driver Rosvall Forest Consulting AB
  • Familj: Fru och två vuxna barn
  • Bor: I Sävar, utanför Umeå
  • Fritid: Skidor, friluftsliv, snickrar
  • Aktuell: Belönades med Skogssällskapets jubileumsutmärkelse 2012