Ett varmare klimat utmanar skogsbruket

Ett varmare klimat utmanar skogsbruket

Nya skadedjur, mer extrema väder och risk för ökade körskador. Framtida klimatförändringar medför många utmaningar för det svenska skogsbruket. Men med god beredskap kommer skogen att växa vidare även när temperaturen höjs.

Nyheter | 2013-06-19

I höstas släppte Världsbanken en rapport som varnar för fyra graders temperaturökning redan 2060. För stora delar av världens befolkning innebär det en katastrof i form av stigande vattennivåer, torka och extrema temperaturer som gör stora arealer obeboeliga. Delar av Sydeuropa riskerar att förvandlas till öken, klimatet i Tyskland blir mer likt det i nuvarande Sydeuropa och i Sverige kan vi troligtvis vänta oss samma klimat som Tyskland har nu.

Skogsbruket hinner anpassa sig

Hur påverkar det den svenska skogen? Gör ett varmare och blåsigare klimat att vi kan förvänta oss fler stormfällningar, skadedjursangrepp och körskador när tjälen släpper tidigare? Enligt Annika Nordin på Future Forests beror svaret på hur vi väljer att bruka skogen.

- Jag tror att det är viktigt att problematisera lagom mycket. Förändringarna sker över lång tid, vilket gör att vi hinner anpassa oss. Vi kan även komma att påverkas indirekt om det blir svårare att odla i Medelhavsområdet, så att vi måste öka matproduktionen i norra Europa. Det kan i sin tur kan leda till att det blir markkonflikter mellan jordbruk och skogsbruk igen, säger Annika Nordin.

Håll dig uppdaterad

Genom programmet Future Forests utvecklar hon och hennes kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå universitet och Skogforsk ny kunskap kring viktiga frågor som rör skogens framtid, bland annat klimatförändringen.

- Det allra bästa man som skogsägare kan göra för att förbereda sig för klimatförändringarna är att hålla sig uppdaterad om vad forskningen säger på området. 

Öppnar för nya trädslag

En viktig slutsats är att temperaturhöjningar med största sannolikhet kommer att innebära en ökad tillväxt för skogarna på våra nordliga breddgrader – det gäller bara att kunna ta tillvara på det.

- I och med att det blir varmare i södra Sverige kommer vi att kunna använda nya och mer exotiska trädslag, till exempel Douglasgran, poppel och hybridasp. Men det måste göras utifrån vad samhället tycker är acceptabelt. Många människor vill inte se stora områden med främmande trädslag i skogen, även om det skulle innebära en högre tillväxt. De tycker att det minskar skogens andra värden, säger Annika Nordin.

Även kväve behövs

Sune Linder, professor emeritus vid SLU, har i många år forskat kring hur klimatförändringen kan påverka skogens tillväxt. Bland annat har fälttester utförts på fyrtioåriga granar i Flakaliden i Västerbotten, där temperaturen höjts med i snitt 3,9 grader under året och luftens koldioxidhalt fördubblats.

- Studierna visar att det inte räcker med att öka lufttemperaturen eller luftens koldioxidhalt för att få en tillväxtökning – om träden inte får mer kväve händer inte särskilt mycket. Orsaken till att många överskattar den tillväxtökning som kan ske som en effekt av en klimatförändring är att det oftast råder akut kvävebrist i skogarna norr om Dalälven. Men om marken blir varmare så ökar nedbrytningen av organiskt material och kväve frigörs. Därmed kan tillväxten öka. Produktionspotentialen är hög, och när vi optimerat näringstillgången växer granarna i Västerbotten lika bra som i Skåne, berättar Sune Linder.

Tror inte på mer stormfälld skog

Varken han eller Annika Nordin tror att klimatförändringarna kommer att medföra fler stormfällningar än idag.

- Ännu finns inga vetenskapliga bevis för att stormar skulle ha blivit mer frekvent förekommande i Sverige. Däremot är det viktigt att vara förberedd på extrema väderhändelser. Stormen Gudrun 2005 visade att många skogsägare hade sparat skogen för länge – en strategi som inte visade sig vara så hållbar. Men trots den stora stormskadan lyckades vi hantera virkesflödet, påpekar Annika Nordin. 

Angrepp från skadedjur kan förbyggas

Båda tror att eventuella skadedjursangrepp kan hållas i schack.

- Även om det kan komma in nya skadegörare anser inte våra forskare att risken är överhängande. Genom att hantera import- och exportmarknaden, av trävaror likväl som av trädgårdsväxter, på ett bra sätt kan vi också förhindra att sjukdomar sprids i onödan, säger Annika Nordin.
Möjligheten finns till och med att skadeverkningarna från älgen, en av skogens stora skadegörare, minskar i södra Sverige.

- Älgarna föredrar en temperatur under 15 grader, så blir det varmare kommer de att flytta längre norrut, menar Sune Linder.  

Kol binds i träd och skogsmark

På samma sätt som skogsbruket i framtiden kommer att påverkas av klimatförändringarna så påverkar också skogen klimatet. Det svenska skogsbruket som det bedrivs idag resulterar i att utsläppen av koldioxid blir mycket lägre än vad de annars skulle ha varit. Det beror på att kol binds i träd, skogsmark och långlivade timmerprodukter, och produkter från skogen ersätter dessutom andra material som producerats med fossila bränslen. Utan skogsbruk skulle utsläppen av koldioxid vara mycket högre än idag.

- För att kunna minska på användandet av fossila bränslen behöver vi alternativa energiformer där skogsråvaran spelar en viktig roll, och då behöver vi ett mer intensivt skogsbruk för att få den mängd råvara som krävs. I Sverige har vi inte så mycket mer skogsarealer att odla på, men om vi tittar på hela världen finns stora outnyttjade resurser, säger Annika Nordin.

Future Forests

Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Projektet, som inleddes 2009 och pågår till 2016, ska studera frågor som är viktiga för skogens framtid ur ett hållbart perspektiv med fokus på klimatförändringen, ökad globalisering och den ökade efterfrågan på skogens resurser.

Klimatscenarion vid olika temperaturer

Scenario: +0,8 grader – redan passerat
  • Fler värmeböljor i Sydeuropa.
Scenario: +1,5 grader – oundvikligt?
  • 0,85 meter högre havsnivå jämfört med 1990.
  • 15 procents årlig minskning av havsisen i Arktis.
Scenario: +2 grader – säkerhetsnivå
  • 1,04 meter högre havsnivå jämfört med 1990.
  • 30 procents årlig minskning av havsisen i Arktis.
  • +2 grader globalt kan innebära +2-4 grader i Skandinavien.
  • Nuvarande växtzoner förflyttar sig cirka 50 mil norrut.
  • Ökad risk för torka i sydöstra Sverige.
Scenario: +3-4 grader – nivå för irreversibla förändringar på ekosystemet
  • 1,24 meter högre havsnivå jämfört med 1990.
  • 45-60 procents årlig minskning av havsisen i Arktis.
  • Extremt torra och heta somrar i Sydeuropa.
  • CO2 och metangas börjar frigöras när permafrosten i Sibirien och Arktis smälter.
  • Trädgränsen på kalfjället flyttar cirka 600 meter längre upp.
  • En global uppvärmning på +4 grader kan innebära en temperaturhöjning med cirka +5 i sydvästra Skandinavien och 6 grader i östra Skandinavien.
  • Skogens tillväxtperiod kan öka med 1-2 månader per år och skogens totala tillväxt med cirka 24-31 procent.
  • Längre somrar kan göra att skadeinsekter hinner föröka sig flera gånger.
Scenario: +5-6 grader – mardröm
  • 1,43 meter högre havsnivå jämfört med 1990.
  • 75 procents årlig minskning av havsisen i Arktis.
  • Metan på havens botten börjar frigöras och orsakar en kraftig acceleration av den globala uppvärmningen.