Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Fler kvinnor behövs till skogsbruket

Fler kvinnor behövs till skogsbruket

Att få in fler kvinnor i skogsnäringen är inte bara en fråga om jämställdhet och ökad mångfald.
Det handlar om att klara den framtida kompetensförsörjningen när urbaniseringen fortsätter.

Nyheter | 2013-10-07

– Varför ska vi ha fler tjejer i skogen?
Börje Börjesson, adjunkt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ställer frågan och räknar därefter upp tre argument:

  1. Därför att det är viktigt för alla näringar att sammansättningen av medarbetare speglar befolkningen i stort.
  2. Därför att nästan 40 procent av alla skogsägare i Sverige är kvinnor, och det borde rimligen påverka skogsnäringens medarbetarkår.
  3. Därför att de flesta är överens om att en organisation med mångfald – olika kön, ålder och ursprung – är mer utvecklande, kreativ och effektiv än en organisation där alla är medelålders, vita och män.

– Om vi förkastar de här tre argumenten så finns ett fjärde: Vem ska jobba i skogen i framtiden? I Sverige pågår just nu den starkaste urbaniseringen i hela EU. Vi har genom historien rekryterat män från landsbygd och glesbygd, men det är en kategori människor som minskar. Om vi inte blir bättre på att rekrytera tjejer och människor med en annan etnisk bakgrund så blir urvalet ganska litet, konstaterar Börje Börjesson.

En enda kvinnlig maskinförare

Problemet med för få kvinnor är gemensamt för hela branschen, men ser olika ut i olika yrkeskategorier.
På Sveaskog finns den högsta andelen kvinnor i ledningsfunktioner. Bland maskinförarna den lägsta. Av cirka 150 tillsvidareanställda maskinförare på Sveaskog finns bara en kvinna. Hon heter Maria Karlsson och är skördarförare i Vesslarp, Skåne.
– Det här jobbet kan du sköta oavsett kön. Utmaningarna, att det är ensamt och att ansvaret är stort, har ingenting att göra med om du är man eller kvinna, konstaterar hon.

Ingen enkel lösning på problemet

En sak verkar de flesta vara överens om: Det finns inte någon enkel universallösning för att råda bot på den sneda könsfördelningen.
Skogsbrukssektorn har samlat sina krafter i en gemensam jämställdhetsstrategi under namnet "Konkurrenskraft kräver jämställdhet".

Mats Sandgren, vd på SCA Skog och ordförande för den kommitté för kompetensförsörjning som Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har instiftat, tror att det är rätt väg att gå:
– Det är viktigt att vi jobbar från alla håll. Jag välkomnar också Eskil Erlandssons initiativ Skogsriket med ambitionen att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn. Det finns mycket vi kan göra för att bli bättre. En sak är att gemensamt arbeta för att lyfta skogsbranschens image. Vi har varit alldeles för dåliga på att marknadsföra oss, säger Mats Sandgren.

"Attityderna håller på att förändras"

Kommittén för kompetensförsörjning syftar till att stärka konkurrenskraften och innovationsförmågan i svensk skogsnäring.

– Det gäller för oss som lever och verkar i skogsindustrin att visa i ord och handling att vi är intresserade av hela befolkningen och inte bara av männen. Bästa sättet att visa det är förstås att anställa kvinnor. Det finns många duktiga tjejer redan i dag och jag upplever att attityderna håller på att förändras, även om det tar tid, säger Mats Sandgren.

Jämställdhet ger mer lönsamhet

Ann Eklund, resultatområdeschef på Sveaskog, konstaterar att det blir enklare att välja den skogliga banan om man har någon att identifiera sig med.

– Jag tror att alla, oavsett kön, vill ha ett jobb som passar ens kompetens och erfarenhet och som känns utvecklande. Grunden är att berätta att vi har sådana jobb. När den som söker jobb uppfattar att dessa grundförutsättningar är på plats kan valet bli enklare om det redan finns någon i företaget som är lätt att identifiera sig med. Då blir det enklare att se sin egen roll och plats, säger hon och poängterar att jämställdhet inte är en kvinnofråga:

– Det är en företagsstrategisk fråga som handlar om att använda hela kompetensreserven. Det finns studier som visar att företag där det råder jämvikt mellan män och kvinnor är mer lönsamma. Det blir ett bättre arbetsklimat med större bredd och fler känner att det finns utrymme att vara sig själva istället för att tryckas in i en mall. Det är då vi alla – både män och kvinnor – kommer till vår rätt.

Sveaskog har nätverk för kvinnor

Sveaskog startade redan för tio år sedan ett nätverk för kvinnor inom företaget. Det övergripande målet med nätverket är att locka fler skogligt utbildade kvinnor till Sveaskog.

– Internt fungerar nätverket som en referensgrupp i olika frågor och skapar kontakter mellan våra kvinnliga medarbetare i olika delar av organisationen. Eftersom deltagarna arbetar med olika arbetsuppgifter och på olika positioner inom företaget sker även ett erfarenhets- och kunskapsutbyte, säger Lisa Liljenstrand, personalspecialist på Sveaskog.

Ökad andel kvinnor år 2020

I de nya hållbarhetsmål som Sveaskogs styrelse fattade beslut om i juni i år slås fast att andelen kvinnor i koncernen fram till år 2020 ska öka till 30 procent, från dagens 20.
Vägen dit ska bland annat gå via större integrering av jämställdhetsarbetet i den ordinarie verksamheten och genom att chefer ska få ett tydligare ansvar för utvecklingen inom sin avdelning eller sitt område.

Jämställdhetsarbete svårt i stora företag

Integrering är en metod som Börje Börjesson tror på.
Han menar att de höga ambitionerna i jämställdhetsarbetet hittills ofta har fastnat någonstans på vägen mellan ledning och mer perifera delar av organisationen i stora koncerner.

– När en mellanchef håller ett utvecklingssamtal så tror jag inte att första frågan är: Vad har du gjort för att bredda rekryteringen eller för att öka jämställdheten? Det handlar snarare om hur mycket virke du har anskaffat. Jämställdhetsperspektivet får inte devalveras när det kommer ut på kontoren i mindre områden, säger han.

Måste slå hål på fördomarna

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, fick för två år sedan i uppdrag av Landsbygdsdepartementet att sammanställa en handlingsplan för hur näringen skulle bli mer attraktiv för kvinnor, inom ramen för regeringens jämställdhetsstrategi.

– Det som vi tillsammans med SMF (Skogsentreprenörerna) kunde konstatera är att det idag inte finns några fysiska hinder för kvinnor att arbeta i skogsnäringen. Inte heller som skördarförare där vi ser så få kvinnor. Jag tror att det fortfarande finns många fördomar om arbete i skogen, som att man går omkring med en motorsåg. De fördomarna måste vi slå hål på om vi ska locka till oss kvinnorna, säger Katarina Novak, vd på SLA.

För mer information:

Fakta:

  • Andel kvinnor bland Sveriges skogsägare: 37 procent.
  • Andel kvinnor på jägmästar-utbildningarna: 30 procent.
  • Andel kvinnor på skogsmästar-utbildningarna: 20 procent.
  • Andel kvinnor på skogsmaskin-förarutbildningarna: 1 procent.
  • Andel kvinnor i Sveaskog 2007: 17,6 procent.
  • Andel kvinnor i Sveaskog 2012: 19,9 procent.
  • Andel kvinnor bland Sveaskogs chefer 2008: 19 procent.
  • Andel kvinnor bland Sveaskogs chefer 2012: 27 procent.
  • Andel kvinnor i Sveaskog år 2020 enligt koncernens nya hållbarhetsmål: 30 procent.