Framtid för förädlade produkter

Framtid för förädlade produkter

Det ökade industriella träbyggandet innebär en stor potential för skogsindustrin. En möjlighet för sågverken är att öka förädlingsgraden och själva ge sig in i byggindustrin. På så sätt kan de också klara konjunktursvängningarna bättre.

Nyheter | 2013-03-14

- Om man utgår från sågverksindustrin är branschen relativt lågförädlad. Där finns två möjligheter; dels att vidareförädla produkter till bygghandeln och dels att själv ge sig in på byggnation, säger Bertil Stener, Senior Advisor på Sveriges Träbyggnadskansli.

Hittills är det bara ett fåtal företag med rötter i sågverksindustrin som gett sig på industriellt träbyggande. Exempel är Martinsons, Setra och Derome.

- Även om det industriella träbyggandet av flervåningshus och andra stora träkonstruktioner ökar är marknadsandelen fortfarande relativt blygsam. Det innebär att utvecklingspotentialen är enorm. Dessutom finns mycket kvar att göra i industrialiseringsprocessen som kan få oss att bli ännu mer effektiva och öka konkurrensförmågan, säger Nils Clausén, vd för Setras dotterbolag Plusshus.

Vill ta fler marknadsandelar

I dagsläget tillverkar Plusshus prefabricerade flerfamiljshus främst för den svenska och norska marknaden.

- Men det här är produkter som går alldeles utmärkt att exportera. Ju mer förädlade de är, desto mer intressant blir det. Det betyder att vi kan ta marknadsandelar både globalt och genom att öka andelen träbyggande i flervåningshus jämfört med traditionella metoder, säger Nils Clausén.

Redan råvaran i sig är en konkurrensfördel.

- De senvuxna skogarna i Sverige har en unik kvalitet och är uppskattade ute på den internationella marknaden. Det gör att Sverige tar en allt större marknadsandel generellt när det gäller träprodukter och risken att bli utkonkurrerade av lågkostnadsländer är liten eftersom löneandelen trots allt är relativt låg. Hela branschen fortsätter att växa strukturellt, även om vi ser en liten dipp just nu, säger Johan Padel, före detta vd för Setra.  

Miljödebatten påverkar efterfrågan

Så fort finanskrisen är över tror han att miljödebatten skjuter fart igen och bidrar till ytterligare efterfrågan på trä som byggmaterial.

– Hos oss kommer vi att öka förädlingsgraden försiktigt, och framförallt positionera oss starkare mot byggvaruhandeln som är ett växande segment för oss. En annan viktig aspekt av vidareförädling som ofta glöms bort är ökad kundanpassning på sågverken – till exempel att torka virket till den fuktkvot kunden vill ha. De senaste tio åren har dessutom fasta längder kommit in som ett viktigt kriterium mot allt fler kundgrupper, säger Johan Padel.

Andra möjligheter till vidareförädling handlar om att använda biomassan på fler sätt.
– På bioraffinaderierna pågår en enorm utveckling. Genom att bryta ner cellulosafiber kan man både göra kompositmaterial till bilar, viskostyger till kläder och ersätta oljebaserade processer. Med en växande befolkning i världen kommer skogen att spela en nyckelroll, speciellt om den sköts som här, där vi får mer kvar trots att vi avverkar, säger Bertil Stener. 

Ökat träbyggande en nyckelfråga för klimatet

Ett hållbart skogsbruk är det mest verksamma sättet att motverka klimatförändringar. Genom fotosyntesen binder den växande skogen kol som sedan fortsätter att lagras in i olika skogsprodukter. Störst blir effekten då råvaran används i långlivade produkter som trähus. Dessutom ersätter förnybar skogsråvara andra produkter framställda med hjälp av fossila bränslen.

– Allt det här innebär minskade koldioxidutsläpp på 60 miljoner ton koldioxid per år i Sverige – lika mycket som det totala utsläppet av koldioxid, säger Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog. Till största delen beror det på den så kallade substitutionseffekten, att ändrade relativpriser leder till ändrat köpbeteende, och inbindningen av kol i träprodukter.

De senaste 100 åren har kolförrådet i svensk skog ökat från 2 till 8 miljarder ton och virkesförrådet fördubblats. Under samma tid har 4 miljarder kubikmeter avverkats till olika former av skogsprodukter.

 

Hela artikeln publicerades ursprungligen i Forum Sveaskog nummer 1 2013.