Mindre försurning med nytt gödsel

Mindre försurning med nytt gödsel

Sveaskog har tillsammans med bland andra Processum utvecklat ett miljövänligt gödsel som kostar mindre  att framställa än dagens alternativ.
– Nu hoppas vi att någon annan tar över och genomför odlingsförsök på plantskola och i fält, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef vid Sveaskog.

Nyheter | 2013-08-21

Kväve är en viktig beståndsdel i gödselmedel. I konventionellt skogsgödsel som Skog-CAN utgörs det av oorganiskt kväve i form av nitrat eller ammonium. Ett problem är att det oorganiska kvävet är lättlösligt och därför kan lakas ut från de platser där det spritts. I skogsmarker ökar risken för utlakning på grund av mineraljordens kornstorlek och struktur. Kan utlakningshastigheten minskas, ökar möjligheterna för växterna att dra nytta av kvävet i gödselmedlet samtidigt som läckaget till grundvattnet minskar. Negativa effekter som försurning och att kvävet ”fastnar” i annan vegetation kan därmed motverkas.

Resultat i april

I april presenterades resultaten från ett kolonnförsök, som jämförde utlakningshastigheten mellan ett nytt ligninbaserat kvävegödselmedel (Ligninpellets) med ett konventionellt kvävegödselmedel för skogsmark (Skog-CAN). Försöken genomfördes av Dan Berggren Kleja och Torbjörn Nilsson vid Institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Försök i labb

Försöken genomfördes i laboratoriemiljö med hjälp av ett antal PVC-rör med tio centimeters diameter fyllda med olika skikt av skogsjord. Högst upp spriddes gödsel i de olika kolonnerna och bevattnades under tre månader. I botten placerades en platta med dräneringshål, varifrån lakvattnet som passerade kolonnerna samlades in och analyserades.

Lägre utlakningshastighet

Studien visade att frigörelsen av oorganiskt kväve från ligninpellets sker betydligt långsammare än från ett konventionellt kvävegödselmedel. Rapporten konstaterar: ”Detta bör leda till att vegetationen kan tillgodogöra sig mer av det tillförda kvävet i ligninpelletsen och att den andel av kvävet som kan läcka ut till grundvatten och/eller ytvattendrag minskar påtagligt jämfört med när andra konventionella oorganiska kvävegödselmedel används.”

Exakt hur mycket som kan tas upp av växterna och mängden utlakat kväve i ett skogsbestånd efter tillförsel av ligninpellets kan inte fastställas enbart genom kolonnförsöket. För detta krävs fältförsök.

Nästa steg

Kolonnförsöken har genomförts på uppdrag av Sveaskog. Nästa naturliga steg är att genomföra odlingsförsök på plantskola och i fält.

– Nu hoppas vi att en annan part, till exempel SLU kan driva det vidare, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef vid Sveaskog.

Totalt sett är det en relativt liten andel av Sveaskogs marker som gödslas, omkring 17 000 hektar av totalt 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark.

– Under 1970-talet gödslades det mer, sedan minskade det. Nu har gödsling ökat lite och vi kommer alltid att gödsla. Vi ser också en stor marknadspotential för gödslet i plantskolor och trädgård, säger Ann-Britt Edfast.

För mer information

Fakta

Det nya gödselmedlet – ligninpellets – tillverkas genom att till smält urea tillsätta lignin och lignosulfonat. Lignosulfonat är en biprodukt vid sulfitprocessen inom pappersmassatillverkning.