Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Skogen skapar nya värden

Skogen skapar nya värden

Naturen som ekonomisk modell, träden som biologiska fabriker. Begreppet ekosystemtjänst innebär nya sätt att tänka på resurserna omkring oss.  Och nya sätt att förvalta dem. För skogsbranschen har möjligheterna till en ny marknad öppnat sig.

Nyheter | 2013-07-10

Varje tid har sina behov. Den industriella revolutionen kom, och plötsligt var svensk skog inte längre bara material till den egna stugan eller ved i ugnen. Idag har växande insikter om ekosystemens känslighet och vårt beroende av dem skapat ett allt tydligare värde. Ett värde som Sveaskog vill ta vara på.

– Ekosystemtjänster är helt enkelt de nyttigheter människan får från ekosystemen, säger Olof Johansson, biolog och miljöchef på Sveaskog.

Han menar att det handlar om en fortsättning på de tankar kring hållbar utveckling som präglat de senaste decennierna, men i en form som konkretiserar de stora och ibland ogripbara visionerna om ett hållbart samhälle.

Mer och mindre etablerade handelsvaror

En hel del av ekosystemtjänsterna är redan etablerade som handelsvaror och tydligt prissatta, till exempel timmer, biomassa och livsmedel. Andra tjänster är vi ovana att tänka på i kronor och ören, som rening av vatten, inbindning av koldioxid och skönhetsupplevelsen i att vandra genom en doftande skog.  

Modeller för ökad tillväxt

Den boreala skogen är särskilt fördelaktig för ekosystemtjänster. Kolet binds i marken på lång tid eftersom kyla gör att material bryts ner långsamt. Däremot växer träden sakta. Upptagningen är dessutom bara effektiv de första 30 - 50 åren, sedan avtar tillväxten och inbindningen. Sveaskog arbetar bland annat med att öka tillväxten för att koldioxidupptagningen ska gå fortare.

I flera olika projekt försöker Sveaskog hitta modeller för den här handeln. Det första momentet är alltid att hitta standarder för hur behovet ska definieras och mätas, även om det egentligen inte är Sveaskogs huvudintresse.

– Det är mest intressant för dem som gör beräkningar av hur olika företags verksamhet ska kompenseras. Vi vill erbjuda själva åtgärden, säger Jessica Nordin, projektledare för Sveaskogs projekt för ekologisk kompensation.

Projekt för ekologisk kompensation

Det är svårt att redan nu säga något om vilka som är potentiella kunder, men ett exempel skulle kunna vara ett gruvbolag som planerar att exploatera mark där en unik lav växer. Här kan Sveaskog erbjuda annan mark där samma lav kan växa istället. Projektet för ekologisk kompensation startade under hösten 2012 och har som mål att utifrån internationell standard hitta en modell för hur förlust av biodiversitet kan mätas och kompenseras. Fas två inleddes under våren, där ekonomer anslöt för att skapa modeller som kan beräkna värdet på tjänsten. 

Finna alternativa lösningar

I samtliga modeller finns krav på att företaget ska prova alternativa lösningar först, det är viktigt att handeln med ekosystemtjänster inte blir ett sätt att köpa sig fri. På de frivilliga marknader som redan finns har det ibland förekommit handel med utsläppsrätter som egentligen bara flyttar på problemen utan att lösa dem. För att komplicera det ytterligare finns det också tjänster som det är orimligt att ta betalt för, till exempel syret vi andas.

”Det finns mycket kvar att lära om ekosystemen”

Cecilia Akselsson är geovetare på Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, och hon var till en början tveksam till begreppet som hon tyckte verkade alltför grunt.

– Det finns mycket kvar att lära om ekosystemen. Finns det till exempel arter vi inte känner till eller värdesätter idag, som är viktiga för systemens funktion?

Hon förstår också de kritiker som menar att det är en modell som sätter människan alltför mycket i centrum. Men hon ser det allt mer som en chans att markera något viktigt.

– Det kan kännas begränsat att beskriva naturen och vår existens i ekonomiska termer, men om det är vad som krävs för att vi ska ta hänsyn till skogens alla värden så är det värt det.

För mer information:

Olof Johansson

Olof Johansson

Skogspolitisk chef

Adjungerad i koncernledningen

Tel: 0771-787 000 0771-787 000

Skicka e-post till Olof

Född 1958.
Anställd sedan 1988.

Biolog. 

Tidigare roller i Sveaskog bland annat skogsskötselchef och miljöchef. Tidigare ordförande i FSC International. 

Övriga uppdrag: Ordförande i Sveaskog Timber och i SIS Tekniska kommitté Hållbarhetskriterier för Bioenergi. Mångårig internationell ordförande för Forest Trends.

Fakta

Ekosystemtjänster Sveaskog räknar med att kunna erbjuda:

  • Skogens förmåga att binda in kol
  • Vattenrening i skogsmark
  • Biodiversitet, biologisk mångfald

    Källa: Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog

Unikt samarbete

I Norrbotten har gruvnäringens miljökrav och skogsägarnas sökande efter nya marknader lett fram till ett unikt samarbete.

– Vi har ett praktiskt upplägg från början, säger Hans Winsa, Sveaskogs projektledare för ABCD-projektet, Arctic Boreal Climate Development.

Industriföretaget LKAB är köparen i sammanhanget och projektet drivs av Övertorneå kommun. Företaget släpper ut stora mängder koldioxid och är intresserade av inbindning av kol i den norrbottniska skogen som alternativ till köp av utsläppsrätter. I projektet ingår Sveaskog, knappt 20 skogsägare samt landsting, kommuner och andra regionala aktörer.

Sikte på utvecklade skogsskötselmetoder

Projektets mål är att utveckla skogsskötselmetoder som ökar tillväxten, verifiera effekterna och omvandla dem till utsläppskrediter som kan säljas. Hösten 2009 fick skogsägarna utbildning i åtgärder som de därefter utfört, samtidigt som de lämnat en del av varje bestånd utan åtgärd för att ha något att jämföra med.

Beroende på åtgärd tar det mellan 6 och25 år för en slutgiltig utvärdering, men redan nu har arbetet fått positiva effekter i ökad biomassa.

Ersättningen bygger på en uppskattning av utsläppsrätten till cirka 200 kronor per ton koldioxid. Markägarna har fått ersättning för den beräknade effekten av åtgärden, och skulle värdet bli högre får de mer.