”Stubbar lika effektiva som kärnkraft”

”Stubbar lika effektiva som kärnkraft”

Bengt Karlsson, produktionsutvecklare på Sveaskog, leder Sveaskogs försöksverksamhet med stubbskörd. Här förklarar han varför Sveaskog tar tillvara på stubbarna vid avverkning. 

Nyheter | 2013-08-27

Varför skördar Sveaskog stubbar?

– Stubbskörd är egentligen inget nytt. På 1800-talet användes stubbarna för att göra tjära till båtar och på 80-talet som ersättning för cellulosaflis. Men Sveaskog var först med att använda dem för bioenergiändamål redan 2005. Vi förstod att det skulle krävas en lång startsträcka för att få tekniken på plats och ville vara ute i god tid.

Vad används stubbarna till?

– I nuläget främst som bränsle i kraftvärmeverk som producerar el, fjärrvärme och fjärrkyla. Men på sikt är tanken att de ska kunna användas till biodrivmedel som ersätter olja och bensin. Tekniken finns redan – vi måste bara bestämma oss för att satsa på det i Sverige. I Finland har man redan börjat bygga en sådan anläggning.

Hur mycket energi finns att hämta?

– Det finns en oerhört stor potential. Varje år tillkommer ungefär 20 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar 45 TWh eller nästan lika mycket energi som de svenska kärnkraftverken producerar tillsammans. Eftersom stubbarna bryts ner långsamt – en tallstubbe bryts ner med 2 procent per år – ligger den samlade resursen i dagsläget på 700 miljoner kubikmeter fast trä.

Hur mycket skördar man nu?

– Första året skördade vi bara tio hektar. År 2010 var vi uppe i 3 500 hektar. Men året därpå blev det tvärstopp när certifieringsorganisationen FSC® hävdade att det inte fanns någon gemensam försöksplan. Efter att SkogsSverige tagit fram en sådan blev det åter tillåtet i begränsad omfattning, samtidigt som flera forskningsprojekt startade för att fylla de kunskapsluckor som FSC ville ha svar på. Just nu skördas stubbar på 1 200-1 500 hektar i Sverige, där Sveaskog står för den största delen.

Vilka kunskapsluckor är det som forskningsprojekten ska fylla?

– Det man framför allt velat studera är om planteringarna fungerar lika bra efter stubbskörd, om mineraljord blottas så att koldioxid avges och vad stubbarna har för betydelse för insekter. Hittills verkar resultaten positiva.

Finns det några andra faror för miljön?

– Snarare tvärtom. Om stubbarna, som är en förnyelsebar resurs, kan ersätta fossila bränslen som olja och kol får det en oerhört positiv effekt på miljön. Dessutom kommer det inte att bli fråga om att lyfta alla stubbar, utan kanske 30 procent. Själva skörden kan ske på ett miljömässigt hållbart sätt och utseendemässigt är det heller inget problem – stubbytan växer igen med gräs och örter på några månader.

Vad har ni fått för respons från allmänheten?

– På alla objekt där vi har varit har vi satt upp ett litet anslag där vi berättar vad vi gör. Resultatet har varit helt fantastiskt. På de åtta år vi har hållit på har vi inte fått ett enda klagomål. Alla upplever det positivt att vi tar fram inhemsk energi och att arbetstillfällen skapas i glesbygden.

Vad är nästa steg?

– Tillsammans med Energimyndigheten och ett annat skogsbolag håller vi på att ta fram en ny typ av stubbaggregat som ska ge en skonsammare skörd. Vi vill bara komma åt själva stubbdelen och inte rötterna. Från och med nästa år, när forskningsprojekten ska var avslutade räknar vi med att skörden kommer att kunna öka igen. Sedan hoppas vi att det tas beslut inom kort så att Sverige kan börja bygga sin första förädlingsanläggning för biodrivmedel.

För mer information

Om Stubbskörd

  • Stubbarnas användningsområde: Bränsle till kraftvärmeverk, på sikt även till biodrivmedel som ersätter olja och bensin. Stubbar ger ett torrt och stabilt material som uppskattas av kunderna.
  • Startår: Sveaskog startade sin första försöksverksamhet 2005.
  • Resurs: I Sverige finns cirka 700 miljoner kubikmeter stubbar. Varje år tillkommer ungefär 20 miljoner kubikmeter.
  • Skördens omfattning: I Sverige föryngringsavverkas ungefär 200 000 hektar skog varje år, men för närvarande skördas bara 1 200-1 500 hektar stubbar.