Sveriges vackraste hygge

Sveriges vackraste hygge

Den 12 december utser Skoglig Samverkan i Norrbotten "Årets vackraste hygge".
Våra entreprenörer Lars och Fredrik Risén – som avverkade fjolårets vinnarhygge – förklarar vad som utmärker ett vackert avverkat hygge.

Nyheter | 2013-12-10

Lars Risén har arbetat i skogsbruket i 45 år och tillsammans med sonen Fredrik Risén driver han ett skogsentreprenörsföretag i Kalix. Det var de två som avverkade det i fjol prisbelönta hygget i Pålänge utanför Kalix för Sveaskogs räkning. Planeringen utfördes av Stefan Drugge, också en av våra entreprenörer.
– Vi som avverkar ska inte bruka mer våld än vad som krävs. Ett hygge där allting tagits bort är ingen hit, säger Lars Risén.

Tio träd per hektar

Vinnarhygget i Pålänge är inte, som många har bilden av att hyggen kan vara, ett stort, rektangulärt, kalrakat område.
Tvärtom slingrar det sig de 17 hektar stora hygget fram genom landskapet. På varje hektar finns minst tio träd sparade. Oftast står de i dungar. Det gör att skogsflanörer eller bärplockare inte uppfattar hygget så stort som det verkligen är.
– När jag började i skogsbruket skulle vi aldrig ha gjort som idag. Var det slutavverkning skulle allt bort, säger Lars Risén.

Obligatoriska kunskapstester inom Sveaskog

Som skogsentreprenör måste Lars och Fredrik Risén ständigt vidareutbilda sig i miljöhänsyn och varje år genomgår den digitala utbildningen Skogsskötselskolan, något som är obligatoriskt för de entreprenörer som ska jobba åt Sveaskog med avverkning.
Fredrik Risén brukar ofta gå ut och rekognosera före en avverkning för att hitta de speciella träd och områden som han tycker ska sparas.
– Det tar lite extra tid, men det är ett intresse jag har, säger Fredrik Risén.

Bevarad biologisk mångfald

Det finns många skäl att planera avverkningen väl, både för naturen och för maskinerna. Det handlar om att det ska bli vackrare att se på, att viktiga kulturmiljöer ska få finnas kvar och att bevara den biologiska mångfalden.
Stefan Bleckert, vår naturvårdschef, understryker att det som lämnas ökar naturvärdena i den framtida skogen och kommer att bli mer och mer värdefullt ju längre tiden går.
– I framtidens ungskogar kommer det alltid finnas inslag av gamla träd och ursprunglig natur.
I skogsbranschen kallas de sparade områdena och träden för "generell naturhänsyn", vilket är en del i vårt tjugoprocentsmål – att var femte kvadratmeter i skogen ska användas till att bevara natur.
– Vi anser att den generella naturhänsynen är lika viktig som avsättningar till naturvårdsskogar och ekoparker, eftersom den ger förutsättningar för biologisk mångfald på landskapsnivå. Det är något som sker överallt och kommer att påverka hur vi upplever den framtida skogen, säger Stefan Bleckert.

För mer information:

Så skapas ett vackert hygge

  • Undvik allt för stora kala ytor. Låt hygget "slingra sig fram" genom landskapet.
  •  Lämna dungar av träd och enstaka träd lite här och var.
  •  Spara naturvärdesträd och buskar som är avvikande, exempelvis boträd, gamla träd, grova träd med vid, grovgrenig och platt krona och ovanliga trädslag.
  •  Spara aspar och alar i barrdominerade bestånd, trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, grova enar och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd.
  •  Lämna långsamväxande skog, så kallade impediment, orörd – exempelvis berghällar, kärr och myrar.
  •  Spara hänsynskrävande biotoper som till exempel gammal sumpskog och äldre hällmark – det finns ett tjugotal uppräknade i Skogsvårdslagen.
  •  Skada inte värdefulla kulturmiljöer – det vill säga spår som människan lämnat efter sig från gamla tider.
  •  Lämna kantzoner mot vattendrag, våtmarker och sjöar.
  •  Lämna död ved och torra träd.
  •  Skapa minst tre högstubbar, två till fyra meter höga, per hektar.