Trädbränsle värmer Gällivare

Trädbränsle värmer Gällivare

Gällivares nya kraftvärmeverk togs i drift 2010. Idag har torv till stor del ersatts med trädbränsle, vilket gett avsevärda miljömässiga förbättringar. För merparten av leveranserna svarar Sveaskog.
– Målet är att använda skogsflis till 50 procent, säger Conny Larsson, produktionschef på Gällivare Energi.

Nyheter | 2013-04-25

Fjärrvärme har länge varit det naturliga valet för fastighetsägare och småhus i Gällivare. Och när den nya värmepannan i Gällivare togs i bruk vid årsskiftet 2010/2011 kunde både torv och flis börja användas som bränsle. Totalt går det åt ungefär 90 000 ton bränsle per år för att hålla anläggningen igång.

– Av bränslet utgör mellan 55 och 60 procent av torv, resten är flisat träbränsle. Målsättningen är att hamna på 50 procent av varje sortiment, säger Conny Larsson, produktionschef på Gällivare Energi.

Lägre utsläpp av svavel

Den stora fördelen med att elda med en större andel trädbränsle är att utsläppen av framförallt svavel blir lägre. Handeln med utsläppsrätter minskar och hanteringen av tillstånd för torvbrytningen förenklas. På minussidan finns att trädbränsle ger en beläggning inuti pannan, och att flis, i kombination med fuktig torv, gärna fryser ihop och bildar stora klumpar som kan stoppa bränsletillförseln.

Men fördelarna överväger nackdelarna, menar Conny Larsson.

– Trots att torv innehåller mer energi än de flesta biobränslen och är bra att elda med överväger miljöfördelarna med trädbränslen, säger Conny Larsson.

Viktigt med ett jämnt flöde

En annan utmaning är logistiken. Det saknas större lagringsutrymmen för flis i anslutning till värmeverket i Gällivare. Ligger flisad grot kvar i skogen mer än några dagar kan kvaliteten på bränslet försämras. Ett jämnt inflöde av bränsle är därför en förutsättning för nöjda värmekunder, särskilt som det inte får bli kallt i elementen när kylan slår till. En större andel av den skogsflis som levereras till Gällivare Energi har Sveaskog som avsändare, motsvarande en volym på mellan 50 och 100 lastbilar i månaden.

Primärt från norra Sverige

Bränslet hämtas primärt från Sveaskogs egna slutavverkningar i norra Sverige, där företaget är en stor markägare. Grot – grenar och toppar – läggs först i vältor, stora högar, där det får torka. Efter cirka ett år upparbetas grot och andra trädrester till flis och körs slutligen ut till kunden.

– Avtalet med Gällivare Energi är en ansenlig affär med stora volymer. Och utmaningarna är flera, säger Martin Jonsson, säljare på Sveaskog.

Till exempel är många vägar oframkomliga under våren och hösten. Dessutom varierar efterfrågan på bränsle över året utan att nödvändigtvis passa in i samma pussel som Sveaskogs avverkningsplaner.

– Vi har redan lyckats bemästra flera flaskhalsar i flödesschemat och det pågår ett kontinuerligt arbete för att få alla bitar på plats, fortsätter Martin Jonsson.

Ekonomiskt att lagra i skogen

Stora avverkningar och ett eget nät av skogsbilvägar gör det både praktiskt och ekonomisk intressant att flisa och lagra grot och klena träd på plats i skogen. Därmed sparas många tunga transporter till någon centralt belägen terminal in. Istället kan det flisade bränslet köras direkt till kund.

En annan viktig faktor för regelbundna bränsleleveranser är det digitala lagersystemet Prolog. Där finns all tillgänglig information om avverkning, sortiment och transporter i hela värdekedjan samlad, från skördare till industri. Det finns också kartor med uppgift om var såväl timmer och massaved som biobränsle finns lagrat. Och status på vägarna dit. Det för med sig färre felkörningar och därmed effektivare transporter, med goda möjligheter att leverera rätt volym till rätt kund i rätt tid.

Ett samarbete utan friktioner

Conny Larsson tycker att samarbetet med Sveaskog flyter på tämligen friktionsfritt.

– När kylan slår till samtidigt som det är många helgdagar i rad, som det var i julas, gäller det att logistiken inte haltar. Vi för en ständig dialog om vilka lösningar som fungerar bäst, säger han.

Och det är mycket värme som passerat genom det elva mil långa kulvertsystem som sedan starten 1983 grävts ner i marken i Gällivare och i Malmberget. Därefter har fjärrvärmenätet utvidgats allt mer, genom såväl förvärv av befintliga system som utbyggnad i egen regi. Den första villakunden anslöts 1997. Därefter har det blivit ytterligare drygt 1 800 kunder, varav cirka 1 550 är villaägare.

– Utbyggnaden av fjärrvärme har i hela landet minskat utsläppen av svavel med 92 procent, säger Conny Larsson.

Hela artikeln publicerades ursprungligen i Forum Sveaskog nummer 2 2013.

Fakta

Biobränsle

  • Alla typer av växtmaterial som kan brännas direkt eller som kan omvandlas till flytande eller gasformigt bränsle. 
  • Användningen är på stark frammarsch med ved på en ännu ohotad förstaplats. 
  • Grot, en tidigare delvis outnyttjad skogsbränsleresurs, har på senare år blivit högintressant.

 

Torv

  • Består av mer eller mindre förmultnade djur- och växtdelar som på grund av syrebrist inte brutits ner fullständigt. 
  • Nära en fjärdedel av Sveriges yta, cirka tio miljoner hektar, är täckt av torv. Av den ytan används idag mindre än två promille, 6 500 hektar, för torvproduktion. 
  • Torvanvändningen utgör knappt en procent av den totala energitillförseln i Sverige. Inom EU klassas torv som fossilt bränsle.

 

Gällivare Energi

  • Företaget producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme och el.
  • Den anslutna effekten uppgick till cirka 114 MW plus rökgaskondensering på ytterligare cirka 3,5 MW.148 000 MWh fjärrvärme såldes till 1850 kunder, varav 1550 är villakunder. Till det kommer 33 900 MWh el.
  • För produktionen av el och värme användes cirka 69 000 ton torv, 287 m3 olja, 21 000 ton träbränslen samt 678 MWh el.
  • I den gamla värmepannan, invigd 1983, användes enbart torv som bränsle. När kunderna blev fler och den befintliga pannan uppnått en ålder på 30 år togs beslutet om att till en kostnad av 450 miljoner kronor bygga ett helt nytt kraftvärmeverk. Då hade även diskussionen om torvbrytningens miljömässiga för- och nackdelar tagit fart.
  • Omsättningen är cirka 118 miljoner kronor (2011).