Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

FSC®-märkningen växer för varje år

FSC®-märkningen växer för varje år

Forest Stewardship Council (FSC) är ett globalt samarbete vars symbol du numera kan hitta på allt från mjölkpaketet i kylen till möbler eller det senaste modeplagget. För varje år blir FSC-märkningen, det lilla trädet med bruten linje, allt mer känd och använd. Frågan är hur certifieringen påverkar skogsbranschen?

Nyheter | 2014-06-03

FSC-certifiering kan vara avgörande för handeln, eller nästan betydelselöst. Allt beror på vilka produkter och marknader vi pratar om, säger Bengt Börjesson, försäljningschef på Sveaskog i södra Sverige.

Utifrån en grov indelning av produkter i timmer, massa och biobränsle så är det biobränslet som avviker kraftigast. Där talas det sällan om FSC-märkning. Karin Fällman, FSC-koordinator på Sveaskog, tror att det handlar om att det i de flesta länder är ovanligt att använda grot och flis från sågverk för energiutvinning. Därför saknas ett internationellt intresse för att utveckla märkningen inom området.

Timmer var tidigt ute

När det gäller timmer ser det helt annorlunda ut. Mattias Einarsson, försäljningschef på Nydala Trä AB som själva handlar med FSC-märkt trä, menar att kraven på FSC kom särskilt tidigt för snickeriträ, "synligt virke".

– Där var de stora industriköparna inom fönster och möbelproduktion, som vill nå många kunder, tidigt ute. Vi jobbar med konstruktionsträ som snarare går till mindre bygghandlare. Då är det inte lika självklart.

Geografisk skillnad i efterfrågan

Mattias Einarsson ser också en tydlig geografisk skillnad. För länder som Holland och England är det viktigt med FSC-märkning, men han har aldrig hört en svensk kund ställa sådana krav.

Karin Fällman känner igen det även från andra områden, och hon tror att det handlar om att skogsbruket är stort i Sverige.
– De flesta känner till och litar på hur skogen sköts. Då blir det inte lika viktigt med märkning.

Åhléns jobbar med FSC

Massaved är det område där märkningen är viktigast för flest. De flesta massakunder handlar med stora volymer och vill nå så många kunder som möjligt.

Men även om svensken på gatan inte är uppmärksam på FSC-märkning kan det vara viktigt för återförsäljare. Anita Falkenek är hållbarhetschef på Åhléns, där man har direkt kontakt med slutkonsumenten. Åhléns har etablerat "Bra val", som tar extra hänsyn till människor och miljö, och FSC är en av de märkningar företaget arbetar med. Sortimentet med FSC-produkter ökar hela tiden. Det handlar bland annat om snickeriprodukter för hemmet såsom skärbrädor och möbler och kontorsmaterial av papper. Anita Falkenek menar att det inte i första hand är kunden som ställer krav.

– Drivkraften är företagets önskan att vara ett varumärke som står för den här typen av värderingar. När kunden handlar i det här sortimentet blir märkningen en tydlig bekräftelse på att man bidragit till hållbarhetsarbete genom att handla hos oss.

Tros bli än viktigare

Men oavsett vilket marknadssegment vi talar om, eller vilket land, så tror de flesta att FSC och andra märkningar kommer att bli allt viktigare. Håkan Broman, försäljningschef på Sveaskog i Mellansverige tror att inte minst urbaniseringen spelar en stor roll.

– Alla kommer längre från de areella näringarna, skog och jordbruk, och vet mindre om hur de sköts. Märkningarna får ersätta kunskapen vi saknar.

För mer information:

Håkan Broman

Håkan Broman

Kundansvarig

Tel: 019-19 50 29 019-19 50 29 , 070-258 29 92 070-258 29 92

Skicka e-post till Håkan

Forest Stewardship Council

1992 hölls Världsmiljökonferensen i Rio, och många var bekymrade över att skogsfrågorna inte bevakades. Som en reaktion grundades medlemsföreningen FSC 1993, och 1996 kom svenska FSC. Idén var att skapa en certifiering för ansvarsfullt skogsbruk, och att etablera FSC:s principer för skogsbruk genom konsumentmakt.

FSC strävar efter balans mellan miljö, sociala värden och ekonomi. Över 140 miljoner hektar skogsmark i 80 länder är idag FSC- certifierad. I Sverige är drygt 50 procent av skogsarealen FSC-certifierad. Varje år görs en kontrollrevision och vart femte år görs en större revision för att granska om FSC:s kriterier efterföljs. Kriterierna följer FSC:s 10 tio principer. I december 2013 var totalt över 27 000 företag i världen certifierade enligt FSC:s spårbarhetskriterier.