Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Spårlöst skogsbruk

Spårlöst skogsbruk

Att undvika körskador vid avverkning är en av skogsbrukets stora utmaningar. Med bättre planering och ny teknik har skadorna minskat avsevärt.

Nyheter | 2014-12-15

Att ringa in omfattningen av problemen med körskador inom skogsbruket är inte helt enkelt. Dels för att skogsbruk bedrivs på stora arealer, dels på grund av att några av de mest allvarliga konsekvenserna visar sig under jord i form av avslitna rötter och grundvattennivåer som riskerar att innehålla kemikalier.

Men med hjälp av den branschgemensamma miljöpolicy som undertecknades av 14 företag och organisationer inom skogsbruket i februari 2012, går utvecklingen åt rätt håll. Policyn, som grundade sig på en arbetsrapport av Skogforsk, ska motverka uppkomsten av körskador.

– I dag talar Skogsstyrelsen och branschen samma språk kring hur vi definierar en allvarlig körskada. den samsynen är en väldigt bra utgångspunkt, säger Emil Bengtsson, processförvaltare på Skogsstyrelsen.

Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen, ser en ökad medvetenhet om frågorna i skogsnäringen.

– De här frågorna diskuteras betydligt mer idag än tidigare. Det finns ett stort fokus på problemet.

Positiva effekter

Flera aktörer inom skogsnäringen pekar på att de positiva effekterna nu börjar slå igenom. Sveaskog har infört målsättningen att vid avverkning ska 99 procent av vattenmiljöer, kulturmiljöer, hänsynskrävande biotoper samt tydliga stigar och friluftsområden klara sig utan allvarliga körskador.

– Vi har idag en gemensam och tydlig målbild som går ut på att minimera de allvarliga körskadorna. Vi har snudd på nolltolerans, säger Stefan Toterud, miljö- och kvalitetssamordnare på Sveaskog.

Belönades med pris

Förra året belönades Stefan Toterud och avverkningsledaren Hans Karlström i Sveaskogs interna tävling Årets förbättring, för sin metod att minska antalet kör- och markskador. Deras lösning: att alltid ha risade basstråk där huvuddelen av virket transporteras ut. Metoden medför att det blir mindre skador på marken, mjukare underlag för maskinerna och bättre arbetsmiljö för föraren.

– Vi måste tänka nytt och inte fastna i gamla hjulspår. Planeringen är jätteviktig. det är lätt att tänka att det är tidsödande att planera, men egentligen är det tvärtom. Om vi inte har koll på var bärigheten är bra blir det i slutänden betydligt dyrare och tar mer tid att återställa det vi har förstört, säger Stefan Toterud.

Hans Karlström menar att utbildning och öppenhet för ny teknik och nya metoder är nyckelfaktorer för att minska körskadorna.

– Laserskanning av marken och skogen, där man kan se grundvattennivåerna i olika färger på en karta, är till stor hjälp om man ska fram med en skördare. Teknikutvecklingen går snabbt och kan förenkla mycket för oss, säger han.

I framkant ligger projektet Future Forests som är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Skogforsk.

Fattar väl avvägda beslut

Vattenforskaren Anneli Ågren beskriver den snabba utvecklingen av nya kartmodeller:

– Nyss hade vi häst och vagn. idag har vi en T-Ford, och om några år har vi en Ferrari. Jag tror att den skogliga planeringen kommer att revolutioneras tack vare de verktyg som nu blir tillgängliga. Man kan förbereda avverkningen med ett mer detaljerat kartunderlag så att planeringen i fält går betydligt snabbare än idag. Vi sparar tid och skonar marken. För en gångs skull är det faktiskt en win-win­situation för både miljön och plånboken, säger hon.

Det som gör planeringen möjlig är lantmäteriets detaljerade skanning av Sverige i hög upplösning. Det fångar upp saker som vi tidigare inte har kunnat se. Bland annat handlar det om fuktiga marker som inte finns med på dagens kartor och att veta vilka kantzoner mot vattendrag som är extra känsliga.

Viktigt för att minska antalet körskador är också att alla inblandade i en avverkning fattar väl avvägda beslut.

– Markförhållanden kan förändras snabbt i ett avverkningsområde. Då måste maskinförarna ha mandat att våga säga: nej, här kör inte jag. Det ska vi ha råd med i skogsbruket. Då får vi skjuta på det objektet och ta ett annat istället, säger Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog och tillägger:

– Däremot går det inte att bedriva ett skogsbruk helt utan körskador. Det viktiga är att undvika de allvarliga, de som skapar långsiktig skada på naturen.

 Du kan läsa fler intressanta artiklar i det nya numret av Forum Sveaskog.

 

För mer information: