Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Sveaskog välkomnar nationellt skogsprogram

Sveaskog välkomnar nationellt skogsprogram

Sveaskog välkomnar regeringens initiativ till ett nationellt skogsprogram. Programmet bör gynna konkurrenskraften för vår skogsnäring och lyfta fram skogens roll i klimatarbetet.

Nyheter | 2014-01-15

Den 15 januari år 2014 löper remisstiden ut för de knappt 200 företag, myndigheter och organisationer som blivit ombedda att lämna synpunkter på Skogsstyrelsens förstudie på ett nationellt skogsprogram. Under våren kommer regeringen att arbeta vidare med förslaget och förhoppningsvis har Sverige inom några år ett skogsprogram som lägger grunden för en offensiv skogsstrategi som balanserar tillväxt och miljö.

Sverige exporterar årligen skogsprodukter för cirka 125 miljarder vilket ger ett viktigt bidrag till svensk ekonomi. Och trots att skogsnäringen fortfarande känner av den svaga kronkursen och efterdyningarna efter finanskrisen så finns det ljuspunkter - efterfrågan på sågtimmer är god och väntas öka när bostadsbyggandet på de stora exportmarknaderna vänder uppåt. Hygienprodukter och kartong är också produkter från skoglig råvara som säljer bra.

Men det finns orosmoln på himmeln för svensk skogsnäring. Några exempel.

  • Produktiviteten i det svenska skogsbruket har planat ut och till och med gått ner de senaste åren. Detta i en bransch som i stor utsträckning tjänar sina pengar på att hela tiden föryngra, avverka och transportera träden effektivare. Här krävs mer forskning och idéer för att vända trenden.
  • På industrisidan sker idag stora strukturella förändringar där den största är nedläggningen av pappersbruk. Nedgången i konsumtion på tidningspapper bidrar till att delar av vår basindustri försvinner för att aldrig mer komma tillbaka. Här måste vi tänka nytt för att säkerställa efterfrågan på råvara och därmed sysselsättningen.
  • Den många gånger diametralt motsatta verklighetsuppfattning som miljörörelsen och skogsnäringen har om skogens tillstånd leder till problem för politikerna som ska fatta beslut, vilket riskerar att skapa en rättsosäkerhet i de långsiktiga besluten. Mer dialog och samtal är enda vägen för att minska klyftan.

Att Sverige saknar ett skogsprogram kan man tycka är konstigt. Det finns 130 länder i världen som arbetar utifrån nationella skogsprogram. Vårt grannland Finland har haft skogsprogram sedan 1960-talet. Finland är också ett bra exempel på hur idén om ett nationellt skogsprogram kan fungera när det är som bäst – i höstas blev det till exempel tillåtet för finska timmerlastbilar att väga 76 ton med last, istället för 60 ton - ett tonnage som vi fortfarande har i Sverige. Detta ger Finland konkurrensfördelar.

Finland har i sitt skogsprogram också ökat resurserna för exempelvis forskning och investeringar i infrastruktur som vägar och järnvägar.

Grundidén bakom ett nationellt skogsprogram är att låta så många intressenter som möjligt komma till tals kring hur man ser på skogen som tillgång ur alla dess aspekter: turism, rekreation, jakt, biologisk mångfald, forskning, näring, klimat och upplevelser, med mera. Utifrån denna plattform formar man sedan en strategi som utvecklar skogstillgången som sådan och därmed värdekedjorna.

En viktig del i ett skogsprogram är också att skapa en attraktion kring de skogliga yrkena. En ung, nyfiken och engagerad arbetskraft är nödvändigt för att bibehålla och stärka konkurrenskraften. Detta är en uppgift som idag vilar tungt på skogsföretagen – att hela tiden skapa bra löner, villkor, arbetsuppgifter och karriärvägar för nyutexaminerade. Inom ramen för ett nationellt skogsprogram kan dessa ansatser vässas ytterligare och frågorna drivas på bred front.

Svensk skogspolitik vilar idag på två mål – produktionsmålet (där kravet på återplantering kanske är det viktigaste) och miljömålet (att den biologiska mångfalden i våra skogar ska bevaras). Detta är en utmärkt grund att stå på – men morgondagens utmaningar gör att ett nationellt skogsprogram också bör ta tillvara möjligheten att ge skogen det klimatansvar som det kan, bör och måste axla. Det handlar om skogens roll i en hållbar samhällsutveckling – och inte enbart om ett hållbart skogsbruk.

Jag har svårt att se hur man kan bygga en klimatoffensiv vision i vårt land utan att börja i Sveriges största komparativa fördel – skogen. Steget från det fossila samhället till det förnybara samhället går genom att utvidga skogens olika användningsområden. Slutsatserna i den uppmärksammade rapporten "Fossilfrihet på väg", som kom i december ifjol år 2013 är ett nästan övertydligt exempel på detta; en betydande del fossilt drivmedel i svensk transportsektor kan ersättas med biodrivmedel med skoglig råvara som bas – om bara rätt förutsättningar gavs.

Sveaskog välkomnar som landets största skogsägare ett nationellt skogsprogram. Detta kan vara den nytändning som Sverige behöver för att rätt ta tillvara vår största tillgång - skogen - och dra på oss ledartröjan igen.

Per-Olof Wedin, vd Sveaskog

För mer information: