Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Vackert skogslandskap ovanifrån

”För- och nackdelar med en gemensam europeisk skogspolitik”

Statliga skogar utgör 30 procent av EU:s skogsyta. Sveaskogs vd Per-Olof Wedin är ordförande i Eustafor, de europeiska statsskogarnas intresseorganisation. Han intervjuades nyligen av en tjeckisk journalist om internationell skogspolitik och om skogens roll framöver. Nedan är ett utdrag ur intervjun.

Nyheter | 2016-11-16

Du valdes till ny ordförande för Eustafor i mars 2015. Vilka visioner och mål presenterade du?
- Mitt mål var att försöka förtydliga vår strategi i de viktigaste frågorna. Skogens roll i klimatfrågor var ett av skälen till att Eustafor skapades för tio år sedan och är fortfarande en av de viktigaste frågorna.

Vad anser du är Eustafors viktigaste uppgift?
- Att förse sina medlemmar med information om och analyser av kommande EU-frågor och att försöka påverka beslutfattningsprocessen på ett sätt som är positivt för våra medlemsorganisationer. Det är dessutom viktigt att träffa andra och lära sig hur problem kan hanteras på olika sätt i olika länder.

Eustafor är endast för statliga skogsägare – ger Eustafor en representativ bild av Europas skogar?
- Statliga skogar utgör cirka 30 procent av EU:s skogsområde. Trots att de är statliga skogsorganisationer spelar de olika roller i sina hemländer och är organiserade på olika sätt. Det ger variation. Sammantaget tror jag därför att det ger en ganska realistisk bild.

Eustafor har i dagsläget 30 medlemmar från 22 europeiska länder. Vissa stora länder, som Spanien, Portugal och Grekland, är inte medlemmar. Vad beror det på?
- I flera av dessa länder är fastighets- och skogsägande, även statligt ägda, decentraliserat. Det är såklart ofta enklare att arbeta med en organisation per land. Vi har dock successivt börjat hitta sätt att hantera detta.

Vilka är de huvudsakliga problemen som Eustafor-medlemmar måste ta itu med och vilka utmaningar står de inför?
- Vi behöver förklara för samhället hur vi förvaltar våra skogar, varför vi skördar, att vi avverkar mycket mindre än den årliga tillväxten osv. Vi för nu också diskussioner kring bland annat hållbarhet, idén om "cascading", det vill säga en begränsning i hur virket får förädlas och användas, biomassa för energiproduktion, en gemensam skogspolitik för användningen av träd till energi och skogens betydelse i kampen mot klimatförändringarna.

Trots flera försök har EU ingen bindande gemensam skogspolitik. Ser du möjligheten att skapa nationella skogsprogram anpassade efter de enskilda medlemsstaternas behov som ett hinder eller en fördel?
- Det innebär både för- och nackdelar. Det är bra då varje medlemsstat kan bestämma över sitt eget skogsbruk. Men det är en nackdel eftersom det utan en gemensam skogspolitik blir svårare att samtala kring skogsbruk och även kring många andra politiska områden som miljö, klimat, transport, med mera, som har en stor inverkan på skogsbruket. Vi kommer troligen så småningom återigen att behöva väga för- och nackdelarna med att ha en gemensam politik.

Vad tycker Eustafor-medlemmarna om förslaget om ett juridiskt bindande avtal för skogsbruk i Europa? Finns det en efterfrågan?
- Ja, Eustafor anser att ett juridiskt bindande avtal vore bra för skogsindustrin och för Eustafors medlemmar. Det skulle ge oss ett starkt stöd när vi försöker visa att våra skogar förvaltas på ett hållbart sätt.

Vi har sett makalösa temperaturrekord och torrperioder i Europa under senare år. Tycker du att detta hot och till exempel skogarnas ökande vattenbindande förmåga betonas tillräckligt i viktiga EU-dokument (EU:s skogsstrategi 2013)?
- Det finns ett verkligt hot från klimatförändringar som kommer att ge temperaturförändringar, ändrade regnmängder och så vidare. Vi försöker att arbeta intensivt med frågor gällande skogsbruk och klimat som påverkar vår miljö. På så sätt försöker vi komma åt orsaken till problemet. Vi har dock inte uttryckligen diskuterat specifika åtgärder kring vattenrelaterade problem inom Eustafor.

Klimatförändringarna innebär att vi i större utsträckning måste överväga att använda nya träslag. Vad anser du om den ökade användningen av nya träslag?
- Om ett nytt träslag ska introduceras måste det ske på ett kontrollerat sätt och inledas med tester i liten skala. Vi har sett problem med introducerade träslag, men vi har också sett fördelar. Mot bakgrund av klimatförändring bör vi inte utesluta möjligheten att introducera nya träslag eftersom det i vissa fall kan vara den enda vägen framåt när klimatet förändras.

Icke-träbaserade skogsfunktioner blir allt viktigare på grund av klimatförändringar, demografiska trender och urbanisering. Virke är dock fortfarande praktiskt taget den enda inkomstkällan. Tycker du att man bör överväga att introducera fasta priser för ekosystemtjänster? Och bör dessa priser också gälla för statliga skogar?
- Sveaskog ligger i framkant här. Det finns ett intresse för att skapa denna typ av uppgörelser bland företag, myndigheter och politiker. Idag är sådana affärsuppgörelser inte vanliga i Sverige, men det finns en potentiell marknad och om vi blir en av aktörerna kan vår lönsamhet öka.

I Tjeckien pratas det om skogsnäringens dalande status. Ser du samma problem i andra Eustafor-länder? Vad tror du i så fall är orsaken?
- Tyvärr ser vi ett avtagande intresse för skogsutbildningar på alla områden – från lantbrukshögskolor till akademiska utbildningar. Jag tycker detta är förvånande då skogsindustrin går mycket bra – vi har hög lönsamhet, stora investeringar görs och skogsbruk är på väg att bli en viktig bransch när det kommer till klimatförändringar. Inom branschen analyserar vi nu hur vi kan öka intresset för skogen bland ungdomar och andra grupper.

EU stödjer användningen av biomassa inom energiproduktion. För att möta det bindande målet att 20 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor till 2020 förväntas användningen av biomassa öka. Enligt vissa icke-statliga organisationer bör dock virke främst användas till produkter som ger högt mervärde. Förhindrar EU:s stöd till biomassa den fria trämarknaden?
- Som riktlinje, men inte som lagstiftning, är det viktigt att försöka uppnå högsta möjliga mervärde. Alla stöd kan förhindra en fri marknad, men kan ändå behövas för att samhället ska kunna uppnå särskilda mål. Det är därför bättre att försöka att stödja förändringar genom forskningsanslag, investeringar i provanläggningar och liknande. När stöd ges direkt eller indirekt från start måste det finnas ett tydligt mål att stöden över en angiven period stegvis kommer att tas bort.​

För mer information: