Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Hur ser skogen ut 2050?

Hur ser skogen ut 2050?

Skogen och dess förutsättningar och möjligheter förändras ständigt. Det innebär att gårdagens skog skiljer sig från morgondagens. Så, hur ser framtidens skog ut?

Nyheter | 2016-08-15

För många av dagens unga är den nuvarande skogen – där en tredjedel har uppnått lägsta tillåtna slutavverkningsklass och fyra av tio träd är tall – detsamma som typisk svensk skog, medan äldre generationer upplever den som mer glesvuxen och barrdominerad än idag. Inget konstigt med det. Inte heller är det underligt att de som föds idag kommer att vara av en annan åsikt utifrån en annan förutsättning. Frågan är dock: Hur kommer den svenska skogen att se ut om, låt säga, 50 år?

En ny generation plantor

2015 var täckrotsplanta, som odlas på en odlingsplatta, den typ av planta som planterades mest i Sverige. Så har det inte alltid varit. Och så kommer det inte alltid att vara.

– Dagens plantor har bättre odlingsbiologi än förr. Vi kallar det för tredje generationens odlingssystem. Och vi har ett frömaterial som är mer förädlat och med betydligt bättre tillväxt och med högre kvalitet än vi hade för 30 år sedan, säger Lena Sammeli, tidigare vd för Svenska Skogsplantor.

Vilka egenskaper kommer att efterfrågas framöver?
– Dels traditionella snabbväxande plantor med hög kvalitet, raka stammar och lite kvist, dels tittar man nog också på sådant som är mer motståndskraftigt mot viltskador, insektsskador och klimatskador. Samtidigt måste man utveckla ­kemikaliefria skyddsmetoder och nya trädslag. Det handlar om en komplex förädling, men det är inte säkert att man kommer att få fram precis det man vill ha. Alla goda egenskaper vi efterfrågar är troligen inte ärvbara.

Vad kommer det att innebära i praktiken och när det gäller skogens utseende?
– Jag tror att vi kommer att se skogar som brukas med olika intensitet på olika områden och en annorlunda trädslagsblandning i vissa områden. Skogen kommer inte bli att tätare generellt sätt, utan det varierar utifrån olika mål med olika former av skogsägande.

Skogen som klimaträddare

Skog som växer binder koldioxid från atmosfären. Men det finns en bortre gräns – skogen kan inte öka sitt kollager hur mycket som helst. När skogen blir för tät och gammal börjar träden dö och tillväxten avtar. För att göra mesta möjliga klimatnytta måste därför skogen brukas, menar Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU. Han menar att skogen även gör nytta för klimatet på fler sätt än att lagra koldioxid. Skogen erbjuder miljömässigt betydligt bättre alternativ än till exempel fossila bränslen, stål och betong.

– Nya kubikmeter skogsråvara som ersätter stål och betong i träbyggnader eller biobränslen som ersätter fossila bränslen, skulle kunna göra mer än dubbelt så stor klimatnytta än vad skogen gör idag och bidra till att utsläppen av koldioxid minskar rejält jämfört med dagens nivåer.

Frågan om framtidens skog handlar mycket om vilken miljöhänsyn vi vill ta – och då inte minst när det gäller klimatet, menar Tomas Lundmark. Han menar att om skogens tillväxt ökade med 50 procent skulle Sverige kunna nå noll utsläpp av koldioxid enbart med skogen som verktyg kanske redan år 2050.

– Om skogens roll för klimatet prioriteras så måste det bli så. Men det finns ju många andra värden som skogen bidrar med än att bara minska koldioxidutsläppen, så diskussionen om hur skogen används på bästa sätt lär fortsätta.

Hur skulle det påverka skogen rent visuellt?
– Om ett helt skogslandskap ska optimeras för att göra stor klimatnytta så kommer skogen att bli mycket tätare än idag.

Slutsats:
Om en människa från idag skulle kunna promenera in i en skog 50 år framåt i tiden så skulle den troligtvis kännas både tätare och yngre än en skog idag. Det lär också tydligare synas vilken skog som brukas. Här lämnas ingenting åt slumpen, inga plantor har dött under uppväxten och stammarna är jämntjocka. Samtidigt går utvecklingen mot att det verkar bli mer utrymme för att ta hänsyn både till mänskliga önskemål om ströv­områden för rekreation och en medvetenhet om nödvändigheten av att bevara den biologiska mångfalden. Om båda dessa värden och synsätt får fortsätta att leva sida vid sida kan skogen även i framtiden vara en av våra mest betydelsefulla tillgångar när det gäller att bidra till en bättre miljö – på flera olika sätt.

Läs ett längre och mer fördjupande reportage om framtidens skog i senaste numret av Forum Sveaskog.

För mer information: