Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Så ska skogen locka unga

Så ska skogen locka unga

Många unga vill bo på landsbygden och lockas av att göra skillnad i samhället via sitt jobb. Men trots att skogen är nyckeln i den gröna omställningen har näringen haft svårt att locka unga. Vad beror det på?

Nyheter | 2016-08-08

Jägmästarprogrammet vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är en indikator på intresset för att arbeta med skogliga frågor. Under perioden 2002 till 2009 var söktrycket till universitetets jägmästarprogram i genomsnitt 1,6 behöriga förstahandssökande per utbildningsplats. De senaste sex åren har antalet sökande gradvis minskat och 2015 var de endast en per plats.

Anders Karlsson är programstudierektor på SLU:

– I grunden handlar det om vilken syn dagens barn och ungdomar har på skogen. Här är det jätteviktigt att projektet Skogen i skolan får fortsatt utrymme, så att vi tidigt kan introducera skogen i ungdomars medvetande. Jag är övertygad om att det finns ett intresse för att göra skillnad och verka för en hållbar utveckling och då har ju skogen en central plats, säger Anders Karlsson.​

Många unga vill bo på landsbygden

Utvecklingen i omvärlden bekräftar hans känsla. Flera rekryterare och HR-chefer på svenska företag vittnar om att allt fler unga som nu är på väg ut på arbetsmarknaden uppger att de vill arbeta med något som gör skillnad och som bidrar till en grönare framtid. Och även om inflyttningen till storstäderna fortsätter visar samtidigt Jordbruksverkets ungdomsbarometer att långtifrån alla vill trängas i tätorter; var tredje person mellan 15 och 24 år säger att de vill bo på landsbygden eller i en mindre stad.

Linda Jakobsson, projektledare på Skogsstyrelsen​, framhåller också att bristande kommunikation är en stor del av förklaringen.

– Vi måste börja berätta att skogen är Sveriges gröna guld, en av Sveriges viktigaste basnäringar och vår nyckel i omställningen till en bioekonomi, säger hon.

Linda Jakobsson tror att förändringen börjar med ungdomarna, och berättar att i Värmland arrangerar Skogsstyrelsen bland annat tre dagar långa skogsläger för tjejer i åldrarna 11–13 år eftersom bristande jämställdhet är en av de stora utmaningarna för skogsnäringen. I projektet Skogsriket Värmland fortbildas dessutom studie- och yrkesvägledare i skogsnäringens möjligheter.

– Jag tror att vi har alla möjligheter att locka fler unga att jobba i skogen. Det är ett modernt, högteknologiskt arbete idag där vi har handdatorer och surfplattor med oss på jobbet. Men vi måste berätta om allt som är positivt och komma bort från bilden att skogen skövlas. Vi jobbar med ständiga miljömässiga förbättringar och ska sluta att vara så rädda för att slå oss för bröstet, säger Linda Jakobsson.​

Läs en längre reportage om hur skogsbruket ska locka unga i senaste numret av Forum Sveaskog​​