Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Skräddarsydd skog som skyddsvall

Skräddarsydd skog som skyddsvall

Skogen kan ha olika funktioner för olika skogsägare. Som vid sprängämnesfabriken i Gyttorp där Sveaskog fått i uppdrag att skräddarsy skogen som en skyddsvall gentemot bebyggelsen.

Nyheter | 2016-05-23

Att skogarna kring Gyttorp är speciell mark är tydligt. Höga staket och grindar, kameraövervakning och en säkerhetsprocedur som samtliga besökare måste genomgå. Signalväst och skyddsglasögon är en självklarhet. Samtidigt är fabriksområdet i Gyttorp, utanför Nora, stort och stundtals ödsligt. Två mil väg slingrar sig runt förbi magasin och produktionsanläggningar. Allting bäddas in av skog.

Fabriken grundades av Gyttorps Krutfabrik 1858 och köptes 1914 av Nitroglycerin Aktiebolaget, som var Alfred Nobels första bolag. Sedan 2006 ägs verksamheten och de 400 hektaren skog av Orica. I Gyttorp tillverkas och lagras idag sprängkapslar och ammoniumnitratbaserade sprängämnen.

– Våra produkter blir sprängämnen för gruv- och anläggningsindustrin i Sverige, Norge och stora delar av Europa och Afrika, säger Hreidar Gestsson.

Han är miljöchef och produktionschef för sprängämnesproduktionen på Orica. Klädd i reflexjacka och skyddsglasögon berättar han att en skogsbruksplan togs fram i oktober 2014 på uppdrag av Sveaskog och Orica, med sprängämnestillverkarens speciella och ovanliga behov som utgångspunkt.

– För oss är skogen en skyddszon mellan verksamheten och bebyggelsen, säger Hreidar Gestsson. Vi vill skapa ett avstånd, och skogen är en del av skyddet om vi skulle få en detonation i någon produktionsanläggning eller ett magasin. Då ska skogen kunna absorbera en hel del av energin, säger Hreidar Gestsson.

Utifrån de premisserna tog Orica kontakt med Martin Bäck på Sveaskog, då virkesköpare och nu köpledare.

– Det ville ha en uppdaterad skogsbruksplan där de förnyade skogen utan att tulla på skyddet. Vi skräddarsydde en sådan till dem utifrån deras väldigt unika skyddsbehov, och fick sedan även i uppdrag att verkställa den, säger Martin Bäck.

Skräddarsydd skogsskötsel

Skogsvårdsentreprenör Emil Fransson, boende i Gyttorp, har sedan skogsbruksplanen togs fram 2014 verkställt delar av Sveaskogs plan med bland annat 70 hektar gallring. En viktig del i skogsskötseln hos Orica är att de ska ha mellan 20 och 30 procent lövskog, något som är ytterst ovanligt eftersom skogsägare vanligtvis vill ha barrskog.

– Lövträden skapar ett skydd mot toppbränder i händelse av skogsbrand, eftersom en lövkrona är luftigare och svårare att antända än barrträd som står tätt och därför har lätt att överföra brand emellan sig. Toppbränder sprider sig fort och är mycket svåra att bekämpa, säger Emil Fransson.

Skötseln handlar också om blädning, luckhuggning och att genomföra relativt glesa gallringar.

– En för tät skog kan bli som en vägg för en tryckvåg eller splitter som kan göra att detta studsar tillbaka. Men har vi en gles skog så kan energin gå in i skogen och absorberas därinne, säger Hreidar Gestsson.

Emil Fransson berättar att skötseluppdraget för Orica skiljer sig mycket från många andra uppdrag som han och Sveaskog annars utför.

– Allra oftast är det produktion som är den främsta prioriteringen, och fokus ligger på slutavverkningen. Det är ytterst sällan du gynnar lövträd i en röjning, utan skogsägare brukar vilja ha fram de planterade granarna. Men här är det ett helt annat tänk, ett intressant sådant, som också visar på Sveaskogs breda kompetens, säger han.

Martin Bäck framhåller även att skötseluppdraget likt detta är gynnsamt för landsbygden och skogsvårdsentreprenörer som Emil Fransson.

– Sveaskog använder i så stor utsträckning som möjligt lokala företag med kännedom om bygden. I detta fall innebar det att vi sysselsatte fyra personer i ett maskinlag i två månaders tid, och en skogsvårdsentreprenör med en anställd. Flera sådan här uppdrag möjliggör för folk att bo och arbeta kvar på landsbygden, säger han.

Speciella naturskyddsåtgärder

I Gyttorp finns sedan en tid även en mer sällsynt invånare: den vitryggiga hackspetten. Fågeln, som är akut hotad i Sverige, lever i lövskog och har lite oväntat funnit en plats på Oricas område. Enligt Naturskyddsföreningen finns endast tolv fåglar kvar i hela Sverige. Att ett vitryggigt hackspettspar plötsligt dök upp i trakten gjorde att Skogsstyrelsen rekommenderade markägaren att ta hjälp av Sveaskog för att genom speciella naturskyddsåtgärder ytterligare kunna utveckla miljön för fågeln.

– Därför har vi nu avsatt sex hektar skog speciellt anpassad för hackspetten. Den delen av skogen ska vårdas för att ge bra förutsättningar för den vitryggiga hackspetten att trivas här, säger Hreidar Gestsson.

Läs mer om sprängämnesfabriken och skogsskötseln i Forum Sveaskog.

För mer information:

Johan Andersson

Johan Andersson

Virkesköpare

Tel: 019-19 50 33 019-19 50 33 , 076-788 50 03 076-788 50 03

Skicka e-post till Johan