Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Möte hålls runt ett bord

Stora fördelar med habitatbanker

Flera länder har infört speciella habitatbanker eftersom ekologisk kompensation ofta innebär en krånglig och tidskrävande process. Nu har Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur gemensamt utrett förutsättningarna för ett liknande system i Sverige.

Nyheter | 2016-03-21

En rapport släpps den 15 april om förutsättningarna att inrätta så kallade habitatbanker i Sverige. Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur har gemensamt utrett ett system för habitatbanker, likt det som redan finns i många andra länder. Exempel är USA, Tyskland och Australien och länder som Spanien och Frankrike är på god väg. År 2013 omsatte marknaderna för biologisk mångfald cirka 3 miljarder dollar och fortsätter att växa.

– Vi ville utreda förutsättningarna för att utveckla ett liknande system i Sverige, lyfta viktiga frågor och analysera olika möjligheter och utmaningar. Däremot är inte målet ett färdigt förslag på det här stadiet, säger Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster på Sveaskog, som initierat utredningen och fungerat som projektledare.

Enklare vidta kompensationsåtgärd

Bakgrunden är att mycket tyder på att ekologisk kompensation kommer att bli allt vanligare vid tillståndsprocesser i Sverige. I Sverige har detta hittills skett genom direktkompensation, medan andra länder utvecklat speciella system med habitatbanker, med mindre krångliga och tidskrävande tillståndsprocesser.

En habitatbank är en ägare eller en förvaltare av ett markområde där så kallade kompensationskrediter skapas genom att man utför skötselåtgärder som höjer naturvärdena i området och/eller skyddar området från annan markanvändning som hotar befintliga naturvärden. Kompensationskrediterna kan sedan säljas till en köpare med behov av ekologisk kompensation.

– Den främsta fördelen för Sveaskog som jag ser det är att det blir enklare för verksamhetsutövare att vidta kompensationsåtgärder, vilket skulle öka efterfrågan på ekologisk kompensation. Fokus ligger på restaurering av naturvärden där vi har gedigen kompetens. Sveaskog skulle även kunna vara förvaltare av en habitatbank på andras marker eftersom det kan vara svårt för små markägare att etablera habitatbanker, säger Jessica Nordin.

Rapport om habitatbanker släpps

För att lösa detta praktiskt finns flera viktiga frågeställningar att ta itu med. Och förra veckan hölls ett rundabordssamtal på KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien där ett tjugotal inbjudna diskuterade frågan och ett första utkast av rapporten. Där deltog representanter från bland annat Vinnova, Naturvårdsverket, SNF, Trafikverket, olika kommuner, regeringskansliet, SEB, Boliden och andra verksamheter.

– Det fanns ett stort intresse och engagemang i diskussionerna och den övervägande slutsatsen är att det här är något att jobba vidare med. Nu skulle det vara intressant att skapa ett pilotprojekt tillsammans med en verksamhetsutövare för att testa hur en habitatbank skulle kunna fungera i praktiken här i Sverige – helst en som gör det på frivillig basis eftersom det innebär större flexibilitet, säger Jessica Nordin.

Några av slutsatserna från rapporten

  • Möjligheten att inrätta ett system med habitatbanker bör fortsätta att utredas
  • Utan ett sådant system finns risk för att tillsynsmyndigheter enbart kan kräva ekologisk kompensation vid större exploateringar
  • Habitatbanker har stora möjligheter speciellt i södra och mellersta Sverige, där exploateringstrycket är stort
  • Fortfarandet återstår att se vem som ska driva utvecklingen av ett sådant system – myndigheter eller marknaden

Fördelar med ett habitatbanksystem

  • Ökar troligtvis utbudet av kompensationsmarker eftersom markägare får ekonomiska incitament att avsätta mark och arbeta med naturvårdande skötselåtgärder
  • Har goda chanser att leda till mer ekologisk kompensation, både genom att det blir möjligt för mindre verksamhetsutövare att kompensera och genom att det skapar möjlighet att kompensera på frivillig väg
  • Ett tydligt regelverk för tillsyn av habitatbanker bidrar till ökad kvalitetssäkring av ekologisk kompensa¬tion
  • Ökar naturvårdsnyttan genom att större sammanhängande områden kan avsättas jämfört med om enskilda aktörer skapar kompensationsmarker
  • Kompensationsmarker kan finnas på plats redan innan exploateringen tar natur i anspråk
  • Tillståndsprocessen blir enklare om det redan finns kvalitetssäkrade kompensationsmarker att utnyttja
  • Transaktionskostnaderna för samtliga inblandade parter kan minimeras
  • Enklare för verksamhetsutövaren, eftersom det framtida ansvaret för kompensationsmarken ligger på ägare till habitatbanken

För mer information:

Om rapporten

  • Titel: Habitatbanksystem- möjligheter och utmaningar med ett marknadsbaserat system för biologisk mångfald
  • Projektledare: Jessica Nordin, Sveaskog
  • Samarbetsparter: Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur. Delfinansierat av Vinnova