Så väljer du rätt gran i jul

Så väljer du rätt gran i jul

Om man bryr sig om klimatet är det bättre att välja en riktig gran än en plastgran. Helst ska den vara odlad i Sverige och när julen är slut ska den lämnas till återvinning. Och sköter man den rätt redan från början har den goda chanser att hålla sig fin ända från första advent till nyår.

Nyheter | 2017-12-08

I Sverige köper vi ungefär 3 miljoner julgranar varje år inför jul. Förr var det den vanliga svenska rödgranen som gällde, men på senare år har kungsgranen blivit allt mer populär. 

– Smaken skiljer sig mycket mellan olika länder. I Norge vill man ha extremt smala granar, medan det är populärt med supertäta, vida granar i Ryssland. Här i Sverige vill vi ha någonting lite mittemellan, berättar Gunnar Göthner som äger Sveriges största granodling Gunnars Granar.

Han var med och sålde de första kungsgranarna i Sverige på 90-talet i de granodlingar som då ägdes av Domänverket. Gunnar hade hand om granförsäljningen i Stockholm och kan berätta hur kungsgranen fick sitt namn.

– När odlingarna var klara skulle vi leverera den första granen till kungen. Pressen kom och det togs massor med bilder på kungens gran. Sen var det samma sak igen året därpå och året efter det. Till slut började tidningarna skriva kungsgranen eller kungagranen, berättar Gunnar Göthner.

Bättre att välja en riktig gran

De flesta julgranar som säljs i Sverige idag kommer från granodlingar i södra Sverige eller importeras från Danmark. För en vanlig gran tar det ungefär 6-7 år att växa färdigt och för en kungsgran 10-12 år.

– Det är alltid bättre att välja en riktig gran framför en plastgran – enda anledningen att välja en plastgran är om man är allergisk. En riktig gran är del av ett evigt kretslopp, vilket innebär att det är samma kol som används hela tiden. För att tillverka en plastgran måste man däremot ta upp fossilt kol från marken som tillför nytt kol till atmosfären, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel på SLU.

En gran är ett helt litet biologiskt system, som kan innehålla runt 10 000 olika insekter. Men den som tar in en gran lär knappast få några problem med dem.

– Det handlar inte om skadeinsekter och de flesta är så små att de inte går att se med blotta ögat. Men om man tycker att det känns obehagligt kan man ställa granen i ett annat varmt utrymme först så att insekterna vaknar till liv och sedan ta ut och skaka den kraftigt. Då lär de flesta insekterna försvinna, säger Tomas Lundmark.

Sveaskog planterade 17 miljoner granplantor ifjol

Sveaskog, Sveriges största skogsägare, planterade år 2016 drygt 17 miljoner granplantor. Några av dessa hamnar säkert inne i stugvärmen runt jul när de är runt 10 år - beroende på var i Sverige de växer - men slutmålet är framför allt sågverksindustrin.

– Runt jul brukar vi alltid få påringningar från media som undrar hur många granar som stjäls varje jul, det vill säga som huggs ute i en granskog utan markägarens tillstånd. En skattning som gjordes för många år sedan visade att var femte gran är stulen, men det låter högt i mina öron. Det viktiga är att man inser att det inte ingår i allemansrätten att hugga en gran, säger Esbjörn Wahlberg, ansvarig press och samhällskontakter på Sveaskog.

Världens äldsta gran i Sverige

Tillsammans med tallen är granen det vanligaste trädslaget i Sverige. Båda utgör en viktig bas för hela skogsindustrin. Medan julgransodlingarna odlar fram granar på runt 1,5-2 meter så kan en fullvuxen gran bli runt 25 meter.

– Det tar ungefär 60-110 år för en gran att bli så stor, i nordvästra Sverige ända upp till 120 år, säger Tomas Lundmark.

Faktum är att världens äldsta nu levande träd är en svensk gran. Den är 9 500 år gammal och växer på Fulufjället i norra Dalarna. 

Så får du julgranen att hålla sig fin länge

4 tips från Gunnar Göthner

  • Låten granen tina till rumstemperatur.
  • Ge den en färsk snittyta innan du sätter ner den i vatten.
  • Skaffa en julgransfot med stor vattenvolym.
  • Fyll på med vatten regelbundet. Ofta dricker granen upp vattnet redan första dygnet. Om man väntar ett par dagar med att fylla på hinner den kåda igen och kan inte suga upp vattnet sedan.

Julgranens historia

  • Julgranar blev populära i Tyskland och Schweiz redan på 1600-talet. Därefter spreds seden vidare till Frankrike, Holland och Belgien.
  • Till Sverige kom julgranen i slutet på 1700-talet, men det var först under senare hälften av 1800-talet som den blev vanlig i svenska hem.
  • De första julgranarna i Sverige var små och ställdes ofta på bordet eller hängdes upp i taket.

Källa: Skogssverige.se