)
Vy över Stockholm stad

Biobränsle är hett igen

Tack vare skogsindustrins utveckling och marknadens ökande intresse för skogsbaserade produkter står biobränslet inför en comeback.

Nyheter | 2018-01-08

Plötsligt tog det stopp. Efter en brant stigande efterfrågan på biobränsle valde många energibolag istället att investera pannor i avfallsförbränning år 2012. Men nu riktas ljuset mot biobränsle igen. Roger Johansson, marknadschef på Sveaskog i Mellansverige, ser ljust på framtiden när det gäller biobränslet. Och det av flera anledningar.

– Dels ser vi flera kunder som beslutar sig för att hålla fast vid skogsbränslet för att säkra den framtida tillgången trots att det kan vara ett dyrare alternativ än avfallsbränslen, vilket vi tycker är klokt i ett land som till tre fjärdedelar består av skog. Dels ser vi att det just nu utvecklas nya produkter som har biobränsle som råvara, till exempel fordonsbränsle.

Skogens framsteg ökar biobränslets populäritet

I dagsläget levererar Sveaskog biobränsle som motsvarar en energimängd på 1,2 TWh per år, det vill säga motsvarande uppvärmningen av 80 000 villor. Den största kundgruppen är massaindustrin som behöver både den el och den processånga som biobränslet genererar. Eftersom den här kundgruppen nu står inför möjligheten att kunna tillverka allt från textil till fordonsbränslen av cellulosa spår Roger Johansson att deras behov av biobränsle kommer att öka markant.

– Det kommer en boom, och svensk skogsindustri investerar för att se till att Sverige fortsätter att vara ett föredöme när det gäller att använda förnybar energi från skogen, säger Roger Johansson.

Arla Foods väljer biobränsle

Ett företag som ser fördelarna med biobränsle är Arla Foods, som i många år gjort om färsk mjölk till torrmjölkspulver, pulver som bland annat används i choklad, barnmat och modersmjölksersättning. Förvandlingen kräver stora mängder energi. Arla gick från flera små oljepannor till en stor för biobränsle och minskade sina koldioxidutsläpp med 30 000 ton.

– När den här fabriken byggdes var det ett tydligt uttalat krav att energin skulle produceras genom en miljömässigt hållbar lösning, säger Pär Bragsjö, teknikchef på Arla Foods.

– Eftersom tillgången på träbränsle i den här regionen är god var biobränsle ett självklart val.

Smart design ger Arlas kvalitet

Totalt producerar Veolia, som sköter biobränsleanläggningen åt Arla, cirka 125 GWh per år och biobränslet står för 99 procent av den energi och el som fabriken förbrukar. Och för Arla är det extremt viktigt att energiproduktionen är stabil.

– Dels kan vi inte ha några produktionsstopp, för vår råvara förstörs om den får vänta för länge, konstaterar Pär Bragsjö.

– Dels kör vi vår tork 20 timmar i sträck och under den tiden måste produktionen av ånga vara extremt stabil för att inte störa processen.

En utmaning vid livsmedelsproduktion är att allt måste hållas kliniskt rent, och i biobränsle kan det förekomma mögelsporer och damm.

– Men här har man designat smart från början och lagt panncentralen i lä från själva produktionsenheten, förklarar Mikael Pettersson, platschef på Veolia.

– På så sätt försvinner eventuellt damm åt andra hållet även om det blåser och vi kan ha en hållbar energiproduktion utan att riskera torrmjölkens kvalitet.

Varför satsar fler företag på biobränsle? Läs mer i Forum Sveaskog nr 4

För mer information:

Roger Johansson

Roger Johansson

Marknadschef

Fakta: Så blir skogsråvara till värme

  1. När avverkning planeras undersöks om platsen är lämplig för att ta tillvara grot. Det beror till exempel på träslag (det blir mer grot från gran än från tall) och på om hygget är tillräckligt nära slutkunden.
  2. När avverkningen påbörjas vet maskinförarna att groten ska bli biobränsle. Då utför de avverkningen på sådant sätt att de inte kör på eller på annat sätt smutsar ner groten, för om den blir för smutsig blir det problem längre fram i kedjan. Under avverkningen samlas groten ihop i högar på hygget där den får ligga och torka.
  3. Efter avverkningen skotas groten ut till närmaste bilväg. Där läggs den i högar på en torr och solbelyst plats och får täckpapp över sig så att den skyddas från regn. Här får groten ligga i allt från några månader upp till 1,5 år för att torka och bli bra bränsle. Hur lång torktiden blir beror dels på hur fuktig groten är, dels på när den skördas. Eftersom den mesta skotningen av groten sker på sommaren medan det största behovet av biobränsle finns på vintern kan vissa högar få ligga och torka ganska länge innan leverans.
  4. När det är dags för leverans kommer en flismaskin till upplagsplatsen och flisar groten till bränsleflis.
  5. Flisen körs i containrar till slutkunden. Väl där mäts hur torrt och därmed energirikt bränslet är. Sedan blandas de olika biobränslena till en bra mix som gör att förbränningen i pannan blir så effektiv som möjligt. Förbränningen i pannan genererar ånga som dels genererar värme till fjärrrvärmenät, dels driver en turbin som producerar el. På så vis bidrar biobränslet både till uppvärmning och elproduktion.