En bransch med det rätta virket

En bransch med det rätta virket

Samtidigt som företag investerar dalar ungas intresse för skogen. Men med en palett av åtgärder står såväl Sveaskog som branschen redo att försöka vända utvecklingen.

Nyheter | 2018-10-31

Den svenska skogen sysselsätter tusentals personer. Det är skogsentreprenörer, forskare, skogsmaskinförare, jägmästare, planerare, skogsrådgivare, skogsbrukstekniker, skogsvårdare men också "icke skogliga" funktioner som jurister, ekonomer, it-tekniker och lantmästare, för att nämna några exempel.

Och närmare 85 procent är män, trots att det idag är mer än traditionella yrken som behövs i skogsarbetet. Men unga människor idag väljer i första hand andra yrkesbanor än den skogliga. Allt färre vill ha skogen som sin arbetsplats. Den breda och självklara anknytningen till skogsbruk finns inte längre i samhället.

Skogliga yrken är spännande yrken

– Lite märkligt egentligen, tycker Fredrik Bergström på Sveaskog. Här finns spännande yrken på hög teknisk nivå som erbjuder både frihet och variation. Man arbetar ofta utomhus inom en näring med koppling till miljö och hållbarhet, allt faktorer som borde locka många fler, både killar och tjejer.

Fredrik Bergström arbetar med HR-frågor inom Sveaskog. Han ansvarar bland annat för kontakterna med skogliga utbildningar från gymnasiet upp till högskolan och sitter med i programråd där utbildningarnas innehåll stakas ut.

– Vi märker absolut av en betydande nedgång i antalet sökande, konstaterar han.

Utmaningar att rekrytera personal

För Sveaskogs del syns i nuläget inte några tecken på att det blivit svårare att rekrytera personal. Men för branschen som helhet ser framtiden osäker ut. Förutom ett minskat antal sökande till utbildningar på alla nivåer, förväntas under de närmaste fem till tio åren stora pensionsavgångar.

– Arbetsförmedlingen har bland annat identifierat maskinförare i skogen som ett framtida bristyrke, säger Fredrik Bergström.

Åtgärder ska öka intresset för skogen

För att inte hamna i en situation med akut brist på personal har såväl skogsnäringen gemensamt som enskilda skogsföretag tagit fram en serie olika kampanjer och åtgärder för att öka intresset för skogen som arbetsplats.

Ett exempel är Skogen i Skolan som sedan 1973 arbetar med att i ett samarbete mellan skola och skogsnäring och med skogen som klassrum öka kunskapen, intresset och förståelsen för skog och skogsbruk, inte minst bland flickor.

Ett annat exempel är Mera Skog i Västerbotten, där företag och organisationer med skogen som gemensam nämnare anordnar aktiviteter för elever i årskurs åtta inför deras val till gymnasiet.

Attitydförändring nödvändig

– Men det är inget arbete som visar resultat över en natt, konstaterar Fredrik Bergström. Helt lätt är det inte. Det behövs fantasi och nya sätt att arbeta för att nå ut. Platsjournalen på Arbetsförmedlingen räcker inte längre. En attitydförändring är helt nödvändig.

Växtkraft! är ett projekt som Sveaskog arbetar med för att få fler att öppna ögonen för skogen som arbetsplats. Målgrupp är människor i utanförskap, såväl svenskar som nysvenskar. Genom praktik eller sommarjobb för ungdomar runtom i landet ges nya grupper en inblick i hur skogsbranschen fungerar och vilka yrken som finns.

– Vi har också en handfull egna arbetslag, i Askersund och Piteå, där vi anställer sommarjobbare, säger Fredrik Bergström. Men svenska ungdomar visar inget överdrivet intresse för att plantera skog.

Praktikplatser och "skolskotare"

En inkörsport till ett framtida arbete i skogen är även de praktikplatser som Sveaskog erbjuder elever vid skogliga högskoleutbildningar. Och för att ge eleverna vid några av landets naturbruksgymnasier mer maskintid, och därmed högre kompetens, har Sveaskog placerat ut ett tiotal ”skolskotare”.

Ett annat exempel är projektet Älska Skog, där Sveaskog och andra skogliga aktörer under tre år samarbetat med Universeum i Göteborg, i vilket 400 elever i årskurserna fyra till sex fått i uppdrag att skapa nya och hållbara produkter av råvara från den svenska skogen.

Vinnare blev Kalvhagsskolan med sin väskkollektion ”Älska Skog”. Juryn motiverade sitt beslut med att ett viktigt budskap – att återvinning och övergång till förnybara biobaserade material är nödvändigt i ett hållbart samhälle – presenterats med stor humor.

– Ett kreativt och lyckosamt projekt där många elever visat stor förståelse för skogens alla möjligheter, summerar Jessica Nordin, klimat- och markanvändningsstrateg på Sveaskog.

För mer information

Fredrik Bergström

Fredrik Bergström

HR-partner

Jessica Nordin

Jessica Nordin

Klimat- och markanvändningssstrateg

Skogsindustrin i siffror

3

Sverige är världens tredje största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Produkterna tillverkas av förnybar råvara och är återvinningsbara.

20

I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av sysselsättningen.

17 000

I enbart skogsbruket är omkring 17 000 personer sysselsatta, fördelat på småskaligt skogsbruk 6 300, storskaligt skogsbruk 1 500 och skogsentreprenörer 8 900.

16

Av skogsentreprenörerna är tre procent kvinnor, inom det storskaliga skogsbruket är andelen kvinnor 16 procent.

120 000

Den svenska skogsnäringen sysselsätter, direkt och indirekt

Älska skog

  • Projektet Älska Skog bygger på arbetsmodellen Unga spekulerar där grundskoleelever får möta personer från akademin, näringsliv, politiken och olika organisationer för att få möjlighet påverka sin omgivning och sin framtid. I projekten jobbar eleverna med utmaningar och uppdrag utifrån definierade teman.
  • Älska Skog ingår i ett större projekt med fokus på den svenska skogen. Projektet har hittills omfattat nya skolprogram, lärarfortbildningar, uppdateringar i Universeums utställning och ett antal föreläsningar.
  • Förutom Sveaskog har Svenska FSC, Södra skogsägarna, Svenska kyrkan, Göteborgs miljövetenskapliga centrum och Skogssällskapet varit partner till Älska Skog.