Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Nytt verktyg för vård av naturen

Nytt verktyg för vård av naturen

I takt med att behovet av jordens resurser ökar växer intresset för att skydda den biologiska mångfalden vid större ingrepp i värdefulla naturtyper. På Sveaskogs mark pågår ett omfattande projekt som kan bli föredöme för framtidens utformning av ekologisk kompensation.

Nyheter | 2018-06-27

Stärkt naturvärde i "ny" naturskog

Aitik, strax söder om Gällivare, är Europas största koppargruva. När ägaren Boliden Mineral AB planerade att öka produktionen från 36 till 45 miljoner ton innebar det att närmare 300 hektar värdefull skogsmark behövde tas i anspråk för ett utvidgat sandmagasin.

– Eftersom det delvis handlade om gammal naturskog var det rimligt att vi ekologiskt kompenserade för den påverkan på naturen som projektet innebar, säger Bolidens projektledare Anders Forsgren.

Boliden Minerals kompensationsplaner fick godkänt av Mark- och miljödomstolen 2016. Ett antal lämpliga områden nära gruvan utvärderades och valet föll på mark som var i stort sett opåverkad av modernt skogsbruk. Ägare var Sveaskog respektive SLU.

Totalt tecknade Boliden nyttjanderättsavtal på 837 hektar mark med en livsmiljö där flera rödlistade arter levde och som påminde om den skog som togs i anspråk för det nya sandmagasinet.

– Det som saknades i kompensationsområdet var död ved, konstaterar Anders Forsgren.

Man valde därför att flytta närmare 700 stockar från naturvärdesträd i olika stadier av nedbrytning från naturskogen nära gruvan. Tanken är att stärka naturvärdet i den "nya" naturskogen som även får ett formellt långsiktigt skydd.

Stor hjälp för framtida utformning

I samarbete med SLU och Sveaskog bedrivs ett långsiktigt, omfattande och mycket strukturerat forskningsprojekt där alla flyttade stockar inventeras och märks ut. Bland annat har insekter och olika arter som lever i respektive stock inventerats för att kunna följa upp hur de överlever och sprider sig.

– Det gäller att hitta ett arbetssätt som vi kan hantera och dokumentera för att kunna verifiera nyttan med kompensationsåtgärderna, att debet och kredit blir lika med noll, förklarar Anders Forsgren.

Jessica Nordin på Sveaskog håller med. Hon är klimat- och markanvändningsstrateg och menar att resultatet av forskarnas arbete med provytorna invid Aitikgruvan blir en stor hjälp för hur ekologisk kompensation ska utformas i framtiden.

– Något kompensationsprojekt med samma kvalitet och omfattning har aldrig tidigare utvärderats lika grundligt, säger hon.

I miljöbalken finns flera olika bestämmelser om kompensation vid negativ påverkan på naturmiljön. Möjligheten att ställa krav på kompensation har hittills använts i begränsad omfattning, även om intresset har ökat under senare år.

För att identifiera och föreslå åtgärder för att åstadkomma en effektivare och mer konsekvent tillämpning av den ekologiska kompensationen tillsatte regeringen våren 2016 en utredning om hur lagstiftningen kan förändras och därmed förenkla processen.

Betänkandets övergripande slutsats var att ekologisk kompensation rätt utformad kan ses som ett stöd för samhällsnyttiga investeringar, snarare än ett hinder.


Inventeringsarbetet som SLU nu gör på Sveaskogs mark nära Aitik blir grunden för framtida kompensationsåtgärder.

"Ska inom kort ut på remissrunda"

Men ännu ett år efter att utredningen presenterades har den inte skickats vidare på remiss. Skälet till detta vill departementssekreterare Martin H Larsson på Miljö- och Energidepartementet inte gå närmare in på.

– Den bereds fortfarande, är den förklaring som ges. Men intentionen är att den inom kort ska ut på en remissrunda. Det är ju val snart.

För att undvika den krångliga, dyra och tidskrävande process som ekologisk kompensation ofta innebär för varje enskilt projekt har flera länder infört marknadsbaserade system för biologisk mångfald, så kallade habitatbanksystem.

I USA, Tyskland och Australien finns sådana system där tillståndsprocessen påskyndas och tillgängligheten på kompensationsmarker underlättas även vid mindre exploateringar. Länder som Spanien och Frankrike ser också behov av att stimulera tillgången på kompensationsmarker.

– Vi stödjer fullt ut tanken på habitatbanker, säger Anders Forsgren på Boliden. Ett sådant system hade absolut underlättat hela processen i Aitik. Som det är idag måste vi börja från noll varje gång.

Skyddade naturområden och återskapade naturvärden

Tillsammans med Boliden och Enetjärn Natur har Sveaskog utrett förutsättningarna för ett sådant system i Sverige. Man efterlyser bland annat tydliga och tillräckliga lagkrav på kompensation och ett regelverk för hur den ska genomföras.

– Habitatbanker är nästa steg om vi vill använda ekologisk kompensation i större utsträckning än vad som görs idag, säger Jessica Nordin som har varit projektledare.

Den globala marknaden för biologisk mångfald omsätter årligen närmare 40 miljarder kronor. Och det är en marknad som ökar. Naturvårdsnytta som skapas genom att skydda naturområden och återskapa naturvärden översätts till kompensationskrediter som sedan kan säljas till aktörer med behov av ekologisk kompensation.

– Vi tror att habitatbanker skulle öppna upp för ett mer varierat brukande av skogen, säger Jessica Nordin. Om efterfrågan på kompensationsmarker ökar kan det innebära nya affärsmöjligheter som alternativ till virkesproduktion.

För mer information

Fakta

  • Ekologisk kompensation handlar om att kompensera för förlorade eller skadade naturvärden genom att skapa nya eller restaurera naturvärden i andra områden.
  • Grunden för ekologisk kompensation utgörs av den så kallade "no net loss-principen", det vill säga att stoppa nettoförlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystemtjänster.
  • Habitatbank är en ägare eller förvaltare av ett markområde där så kallade kompensationskrediter skapas genom skötselåtgärder som höjer naturvärdet eller att området skyddas från användning som hotar befintliga naturvärden. Kompensationskrediterna kan sedan säljas till en verksamhetsutövare med behov av ekologisk kompensation.
  • Innan ekologisk kompensation blir aktuell ska den så kallade "skadelindringshierarkin" tillämpas, vilket innebär att kompensationsåtgärder är aktuella först när all rimlig hänsyn inom exploateringsprojektet tagits.

Systemets fördelar

Några fördelar med ett habitatbanksystem, enligt den rapport som tagits fram av Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur:

  • Ekonomiska incitament för naturvårdande skötselåtgärder ökar utbudet av kompensationsmarker.
  • Enklare tillståndsprocess med tillgång till kvalitetssäkrad kompensationsmark.
  • Större sammanhängande områden kan avsättas, vilket ökar naturvårdsnyttan.
  • Minskade transaktionskostnader för alla inblandade parter.