Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

Ökad produktion kombinerat med stor naturhänsyn – viktigt på höstexkursionen 2018

Ökad produktion kombinerat med stor naturhänsyn – viktigt på höstexkursionen 2018

Sveaskog satsar för att öka produktionen och jobbar samtidigt vidare med att skapa en stor biologisk mångfald. Enligt Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, är receptet större variationer, våga testa nytt och inte bedriva skogsbruk och naturvård på samma sätt överallt. 

Nyheter | 2018-09-20

– Vi måste använda de möjligheter och verktyg vi har. Där vi har de bästa produktionsförutsättningarna ska vi se till att sätta riktig fart på skogen och där vi har de högsta naturvärdena ska vi utveckla dem, säger Fredrik Klang. 

Balansen mellan produktion och naturhänsyn är viktig. Den naturhänsyn som Sveaskog tar idag kommer att märkas i framtidens produktionsskogar, med ökad variation av gamla och unga träd samt större artdiversitet.  

– En genomsnittlig hektar av den skog som vi har anlagt under de senaste 15 åren kommer i framtiden att innehålla fler gamla, grova träd, mer död ved och mer lövträd än vad många naturreservat gör i dag, säger Fredrik Klang.    

Fortsätta utveckla trakthyggesbruket

Sveaskog vill fortsätta att utveckla trakthyggesbruket. Modellen har under decennierna fått mycket kritik från naturvårdshåll, historiskt på goda grunder, menar Fredrik Klang. Kritiken har rört brist på död ved i skogarna, avsaknad av grova träd och litet lövbestånd.  

– Men sedan 80–90-talet har vi dock utvecklat oss utifrån de bristanalyser som gjordes då och utformat naturvårdsinstruktioner för hur vi sköter skogen. När vi idag avverkar lämnar vi hänsyn för till exempel kantzoner och naturvärdesträd – hänsyn som vi gör varje dag. Det kommer ge oss en mycket rikare skog i framtiden, säger Fredrik Klang. 

"Vi ska öka tillväxten och variationen i skogen"

Idag har Sveaskog en stor produktionsapparat och företaget levererar biobaserade produkter till kunder som ofta är världsledande i sina branscher.  

– Det är vår uppgift att öka värdet på skogen och jobba med effektiva produktionskedjor för att även våra kunder ska kunna öka värdet i sin affär. Vi ska öka tillväxten och variationen i skogen, säger Fredrik Klang.  

Höstexkursion i historiska spår

I dagarna pågår Höstexkursionen 2018, som årligen arrangeras av Föreningen Skogen på olika platser runtom i Sverige. Årets exkursion hålls på Sveaskogs marker i skogarna mellan Lycksele och Malå i Västerbotten.  

Årets tema går i Joel Wretlinds fotspår – jägmästarnestorn som med sin modell återbeskogade inre Västerbotten, som då var ett landskap med minskande virkesförråd och illa åtgången skog. Här finns en viktig del i berättelsen om hur Sverige intog en ledarposition inom skogsindustrin internationellt – en position som Sveaskog genom offensiva satsningar ska göra allt för att behålla. 

– Det vi har lärt oss av Joel Wretlind har betytt väldigt mycket för Sverige, och gör så fortfarande. Vi ser hur sågverken expanderar och konkurrerar väl på en tuff världsmarknad, Södra och SCA investerar miljarder i nya massabruk – alla vill ha svenskt virke från ett hållbart skogsbruk. Detta har gjorts möjligt tack vare lyckade satsningar för tre generationer sedan, säger Fredrik Klang.

För mer information:

Fredrik Klang

Fredrik Klang

Skogsbrukschef

Fakta

  • Höstexkursionen är en årligt återkommande exkursion som arrangeras av Föreningen Skogen. 2018 hölls arrangemanget på Sveaskogs marker i skogarna mellan Malå och Lycksele, i Västerbottens inland.
  • Årets exkursion går i Domänverkets legendariska jägmästare Joel Wretlinds fotspår, som av många anses vara trakthyggesbrukets fader. På 1920-talet tog han upp stora kalhyggen i Malå i Västerbotten. Tillvägagångssättet blev mycket ifrågasatt. Det var först när de vackra, täta tallungskogarna började växa upp som skötselmetoden accepterades och fick sitt genombrott.  
    Källa: Föreningen Skogen