Plastens bäst före

Plastens bäst före

Våra vanligaste plastprodukter i vardagen är också de som orsakar störst skada i havet. Det vill EU råda bot på genom att förbjuda tillverkning av engångsartiklar i plast. Men vilka alternativ kan bryta plastindustrins dominans?

Nyheter | 2018-10-24

De tio vanligaste engångsartiklarna i plast utgör tillsammans med övergiven eller borttappad fiskeutrustning hela 70 procent av allt skräp i havet. Av den anledningen föreslår EU-kommissionen att vi ska förbjuda de artiklar i plast som redan kan ersättas av lättillgängliga och prisvärda alternativ, till exempel trä eller papp. 

Skoglig råvara - alternativ till plast

Att förbjuda eller minska plast är i sig inget nytt. I Sverige har många butiker börjat ta betalt för plastpåsar för att göra konsumenter mer medvetna om att återanvända och därmed köpa färre plastpåsar. Ett exempel på förbud är östafrikanska Rwanda som 2008 valde att helt förbjuda import, produktion, användning och försäljning av plastpåsar, med vissa undantag för sjukhus och liknande. Plastpåsarna byttes helt enkelt ut mot pappersvarianter. En person som besökt Rwanda flertalet gånger är Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap med inriktning kvalitet vid SLU. Hon menar att restprodukter inom jordbruket är spännande alternativ till plast, precis som skoglig råvara är. 

– I stort sett går allting att ersätta med till exempel bioråvaror från växter, det är det korta svaret. Men precis som det finns så många olika sorters plaster med så olika egenskaper, finns det också många olika sorters substitut som alla har sina för- och nackdelar, förklarar Eva Johansson. 

Hon har sedan början av 2000-talet samarbetat med KTH kring hur man kan göra ”plast” av växtprotein, långt innan ämnet fick utrymme i media. Hon menar dock att utmaningen snarare är ekonomiska faktorer när det gäller att byta system. 

– Det stora problemet är egentligen inte det rent kunskaps- eller möjlighetsmässiga, utan snarare att vi i dag har en väldigt stor och utvecklad plastindustri som kanske inte gärna vill byta ut de maskinparker de investerat miljarder i. Dessutom skulle det troligtvis bli några kronor dyrare för slutkonsumenten, säger Eva Johansson. 

Lidl fasar ut plasten

En dagligvaruaktör som redan nu tagit beslutet att fasa ut samtliga engångsartiklar i plast på global nivå är butikskedjan Lidl. Målet är att mot slutet av år 2019 vara helt plastfria inom området. Lidl ska också minska den totala plastanvändningen med 20 procent innan år 2025.

– Vi jobbar verkligen på alla fronter, inte bara med engångsartiklar utan med förpackningar, transportemballage och allt annat. Lidl finns på trettio marknader och vi är den största dagligvarukedjan i Europa och den fjärde största i världen. Det innebär att en minskning på 20 procent får en stor betydelse globalt, säger Miriam Thunborg, hållbarhetschef på Lidl.

Positivt för skogsägare

Skogsråvara som alternativ till plast gynnar ännu fler led, menar Erik Levén som är kundansvarig på Sveaskog i norra Sverige. 

– Flera användningsområden för träråvara är positivt för alla skogsägare. Sveaskog strävar efter att vara främst på att utveckla skogens värden. Det här är ytterligare ett användningsområde där värdet på skogen kan utvecklas vilket gynnar både Sveaskog och privata skogsägare.

Men det är också syftet, att ersätta fossil råvara med en hållbar råvara för positiv klimatpåverkan, som gör att Erik ställer sig positiv till EU:s förslag. 

I Lidls övergångsarbete är både träråvara och jordbruksråvaror spännande alternativ. 

– Vår idé är ju högsta kvalitet till bästa pris. Vi vill försöka hitta bra alternativ och eftersom vi är en global aktör kan vi ju dra nytta av både varandra och vår storlek, vilket gör att slutpriset mot konsument kanske inte behöver bli så mycket högre, säger Miriam Thunborg. 

Läs mer i Forum Sveaskog nr 3 2018.

För mer information 

Erik Levén

Erik Levén

Kundansvarig

Fakta

De tio vanligaste produkterna som skräpar ner havet

Håll Sverige Rent gjorde mätningar på tio stränder i Kattegatt, Öresund och Östersjön år 2017. Mätningarna genomfördes på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. 

  1. Övrig plast (oidentifierbara plastbitar)
  2. Cigaretter, fimpar och filter (plast)
  3. Plastpåsar
  4. Godis- och glasspapper, snabbmatsbehållare (plast)
  5. Knivar, gafflar, skedar, sugrör (plast)
  6. Kapsyler och flasklock (plast)
  7. Presenning (plast och tyg)
  8. Övrigt papper och kartong
  9. Kapsyler, lock och burkringar (metall)
  10. Kartong

Utöver EU:s förslag om förbud vill man också se bättre pantsystem (speciellt för fiskeutrustningen) samt införa en särskild kostnad för take away-produkter i plast.