Skogsrester förvandlas till hälsosam mat

Skogsrester förvandlas till hälsosam mat

Kan man äta träd? I ett nytt forskningsprojekt testas om restprodukter från skogen och havet kan bli hälsosam mat för både människor och djur. Tack vare prebiotiska egenskaper i cellulosan räknar man med att kunna framställa så kallad functional food med en rad hälsofrämjande effekter.

Nyheter | 2018-09-26

Våra tarmar är fulla med bakterier som påverkar vår hälsa i högre grad än många kanske känner till. Här finns snälla bakterier som laktobakterier och bifidobakterier som håller oss friska, men också elaka bakterier som kan trigga olika sjukdomar som cancer, diabetes och allergier.

På marknaden finns redan ett antal probiotiska livsmedel som innehåller de goda bakteriestammarna vi vill ha mer av. Nu börjar det också dyka upp prebiotiska preparat som fungerar som mat åt de snälla bakterierna och stimulerar dem att föröka sig.

Restprodukter från skogen - nyttigt för människan

Prebiotikan kan användas i kombination med probiotika, men fungerar lika bra på egen hand.
– Det vi vill göra nu är att se om vi kan använda restprodukter från skogen och havet för att få fram produkter med prebiotiska egenskaper, som både människor och djur kan dra nytta av, säger Ulrika Rova, professor på Luleå tekniska universitet, LTU, och projektledare för forskningsprojektet Prebiotika från skog och hav.

Den ena råvaran som används i projektet är grot från Sveaskog, det vill säga grenar och toppar som blir över i samband med avverkning. Den andra är rester från manteldjuret sjöpungar, som företaget Marin Biogas använder för framställning av miljövänligt fiskfoder.

– Det fina med sjöpungar är att de enkelt kan odlas och fungerar som marina filtrerare som renar vattnet på fosfor och kväve. De råkar också tillhöra en av få organismer utanför skogen och jordbruket som innehåller cellulosa. Och det är den cellulosan vi nu tar tillvara eftersom den separeras bort i processen, berättar Ulrika Rova.

Hälsofrämjande effekterna testas

I första delen av projektet ska hon och hennes kollegor på LTU utvinna celloligosackarider ur råvarorna från skog och hav. Den produkt man då får fram ska sedan vidare till bioteknikföretaget Essum, där prebiotikans hälsofrämjande effekter ska testas. Eva Grahn Håkansson som är forskningsledare där har arbetat med probiotiska produkter i närmare 40 år och ligger bakom produkter som Verums hälsofil och hälsoyoghurt.

– Det som händer i tarmen påverkar hela människan. Därför är det viktigt vad vi äter och har för bakterier där. Just nu händer jättemycket inom det här forskningsområdet och det känns extra roligt om vi kan få fram en svensk produkt baserad på cellulosa från skogen, vilket är något helt nytt, säger Eva Grahn Håkansson.

Den nya prebiotikan ska också testas av SLU i Uppsala, för att se om den går att använda för att främja fiskarnas tillväxt i fiskodlingar.

– Ett annat tänkbart användningsområde är i djurfoder för till exempel grisar, för att stärka deras immunförsvar så att man kan minska användningen av antibiotika. På sikt är det också positivt att kunna få fram nya typer av hållbara livsmedel i takt med att jordens befolkning ökar och befintliga resurser inte räcker till, påpekar Eva Grahn Håkansson.

Grönt kretslopp

Eftersom båda råvarorna är restprodukter, innebär det ett ännu bättre nyttjande av förnybara resurser som kan skapa förutsättningar för nya värdekedjor.

– Vid framställningen av prebiotika får vi dessutom ännu en restprodukt i form av lignin. Nu har vi startat två andra projekt där vi testar om lignin kan användas dels för framställning av biokol, dels som ersättning för giftiga kemikalier som används i gruvindustrins anrikningsprocesser. Sammantaget betyder det att vi får ett grönt kretslopp med en mängd olika hållbara och klimatvänliga produkter, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef på Sveaskog.

För mer information:

Ann-Britt Edfast

Ann-Britt Edfast

FoU-chef

Prebiotika från skog och hav

Handlar om: Att framställa functional food med prebiotiska egenskaper som främjar de goda tarmbakterierna och därmed har en god effekt på hälsan. 

Råvaror/restprodukter som används: Grot från Sveaskog och rester av sjöpungar från Marin Biogas.

Projektdeltagare: Luleå tekniska universitet (LTU), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveaskog, bioteknikföretaget Essum, Marin Biogas, LTU Business och copybyrån Dyrka. 

Finansiering: Projektet finansieras av Vinnova inom ramen för deras bioinnovationssatsning.

Projektperiod: Hösten 2017–hösten 2020.

Växter med prebiotika 

Flera av de grönsaker vi äter innehåller en viss mängd prebiotika. Exempel på det är svartrot, lök, sparris, jordärtskocka och baljväxter. Även banan innehåller en mindre mängd prebiotika.