Denna sida använder cookies

Cookies behövs för att sidan ska fungera på ett bra sätt. Cookies optimerar sidans funktionalitet, anpassar sidan efter besökarens val och intressen, cookies används för analys av hur besökare använder sidan, för statistik och för marknadsföring anpassad efter dina intressen.

Sveaskog kan komma att dela informationen med tredjepartsannonsörer. 

För att läsa mer om hur cookies används eller hur man stänger av cookies klicka här.

Genom att klicka på rutan Godkänn och fortsätt accepterar du användandet av cookies.

”Sveriges skog kan inte jämföras med plantager"

”Sveriges skog kan inte jämföras med plantager"

I ett debattinlägg den 15 januari beskriver Stig-Olof Holm från föreningen Skydda Skogen sin syn på utvecklingen i den svenska skogen och likställer den med förhållanden i snabbväxande intensivodlade plantager på södra halvklotet. Det finns två stora problem med denna skildring. 

Nyheter | 2018-01-23

Plantageskogsbruket som det bedrivs i till exempel Brasilien och Sydostasien liknar ett spannmålsbruk med extremt korta omloppstider och hela ekosystemet upptas av ett främmande trädslag. I dessa plantager används också stora mängder gödnings- och bekämpningsmedel.

Det är en miljö som skiljer sig kraftigt från de nordliga svenska skogar som författaren beskriver. Många av dessa skogar innehåller visserligen nästan enbart tallar i samma ålder men tallen är ett naturligt skogsträd i Sverige. Och även om skogarna är planterade och brukade finns här en stor del av de växter och djur som hör till naturlig svensk tallskog och skogarna bidrar med viktiga ekosystemtjänster i form av till exempel vattenrening och viltproduktion. De brukade norrländska skogarna kan därför inte jämföras med förhållanden i södra halvklotets plantager.

Det andra problemet är författarens syn på dagens skogsbruk. Våra nordliga skogar växer långsamt och de skogar vi har i dag är i hög grad resultatet av äldre tiders brukande, med en annan skogsvårdslagstiftning och annorlunda syn på skogsbruk.

Sedan början av 1990-talet har de frivilliga avsättningarna av naturvårdsarealer inom skogsbruket ökat kraftigt och i dag undantas fler träd, dungar, skogar och landskap än tidigare. Där avverkningar sker sparas gamla träd, inte minst lövträd, liksom trädgrupper och kantzoner vid vatten och myr.

Detta är förändringar som på sikt ger ökad variation i skogen och vi kan redan konstatera att mängden död ved, gamla lövträd och äldre skog börjat öka. Dessa inriktningsförändringar är alltså redan här.

Det kommer fortsatt råda delade meningar om hur skogsbruket bör utvecklas och hur avvägningen bör se ut mellan sociala, ekonomiska och ekologiska intressen. Förhoppningsvis kan vi utveckla diskussionen om hur vi gemensamt kan stärka skogsbruket och den biologiska mångfalden inom ramen för ett nationellt skogsprogram. Men då bör vi utgå från dagens skogsbruk i stället för gårdagens.

För mer information:

Olof Johansson

Olof Johansson

Skogspolitisk chef

Adjungerad i koncernledningen

Tel: 0771-787 000 0771-787 000

Skicka e-post till Olof