Det går bra för svensk skogsindustri, med ökat exportvärde och höga priser. Detta tydliga besked lämnas av såväl enskilda företag som av branschorganisationen Skogsindustrierna. Man konstaterar att produktion och leverans av pappersmassa ökar, vilket även gäller papper för magasin och tidningar. Förpackningsmaterial går stadigt uppåt och efterfrågan på sågade trävaror är stark, för att inte säga mycket stark.
Dessutom ligger skogsindustrins investeringar under de senaste fyra åren på rekordhöga nivåer. Drygt 40 miljarder kronor har hittills lagts ner på att öka produktionen av massa och kartong. Samt på nya såglinjer och anläggningar för tillverkning av korslimmat trä för industriellt träbyggande.
Stark framtidstro i branschen
Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, konstaterar också att det finns en stark och tydlig framtidstro i branschen.
– När medelinkomsten i världen ökar och befolkningen blir allt fler och äldre påverkas efterfrågan på förpackningar, bostäder och olika hygienprodukter där råvaran har skogen som avsändare, summerar hon.
Att skogsindustrin sammantaget väljer att investera så kraftfullt förklarar Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk på Danske Bank och utgivare av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi, genom att först göra en tillbakablick några år i tiden, till krisåren då efterfrågan sjönk, ekonomin gungade och oron i branschen var förlamande.
– Jag tror många då drog slutsatsen att något måste göras för att inte hela branschen skulle riskera att dö sotdöden, säger han. Analysen blev äntligen att värdet på slutprodukterna måste upp och skogen behövde därmed omsättas i nya framåtsyftande produkter.
Och något har onekligen skett. Det forskas på högteknologisk textil, av nanocellulosa får man både skyddsvästar och komponenter till bilar och flygplan, trähusen blir allt högre, rester från massabruken kan förvandlas till drivmedel och nya hållbara förpackningsmaterial sprids över världen.
Skogsindustrin miljardinvesterar
Till de större investeringarna hör SCA:s miljardsatsning på Östrands massabruk utanför Sundsvall. Åtta miljarder kronor har satsats på en utbyggnad som fördubblar kapaciteten och gör Östrand till störst i världen på blekt barrsulfatmassa. Det är en av de största industriinvesteringarna i Sverige genom tiderna.
Bland andra investeringar inom skogsindustrin finns Södra Cells satsning på sitt sulfatmassabruk i Värö. Även här utökas kapaciteten, från dagens 425 000 ton till 700 000 ton per år. Detta till den nätta summan av fyra miljarder kronor. Och i värmländska Gruvön miljardsatsar BillerudKorsnäs på en ny kartongmaskin. Slutsumma: knappt sju miljarder kronor.

Även Setra satsar stort, dels på en fabrik för KL-trä i Långshyttan, dels finns planer på att i samarbete med drivmedelsbolaget Preem uppföra en gemensam produktionsanläggning som omvandlar sågspån till pyrolysolja, som är en råvara till biodrivmedel.
– Ett sätt att öka värdet på våra bioprodukter, förklarar Hannele Arvonen, vd för Setra Group.
Klimatfrågan viktig drivkraft
Att den så kallade bioekonomin utgör en viktig drivkraft för investeringar i näringslivet, läs skogsindustrin, konstateras också av såväl Carina Håkansson på Skogsindustrierna som Johan Freij på Danske Bank.
– Klimatfrågan har enormt stor påverkan. Där kan skogen och skogsindustrin göra skillnad, säger Johan Freij.
Med detta menas bland annat att de mål som satts upp runt om i världen gjorts för att vända den negativa klimatspiralen som driver på bioekonomin. Det skapar, förkunnar Johan Freij, unika möjligheter att tänja utnyttjandet av skogsråvaran till det yttersta.
Carina Håkansson hävdar att skogslandet Sverige har alla förutsättningar för att från dagens knappa tio procent av näringslivets förädlingsvärde fördubbla den biobaserade delen av landets ekonomi.
– Klimatfrågan är vår generations största utmaning, säger hon. Vi måste förändra hur vi bor och lever, ersätta ändliga råvaror med förnybara, växla spår. Där har skogsindustrin en viktig roll.
Strategi för ett nationellt skogsprogram
Ytterligare bränsle för att påskynda utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi är den strategi för ett nationellt skogsprogram som regeringen beslutat om. Där sägs bland annat att skogen och skogsbruket ska bidra till en omställning från ett oljebaserat till ett fossilfritt samhälle präglat av hållbar tillväxt. För att uppnå detta påtalas vikten av innovationer och en förädlad skogsråvara som kan tillgodose en ökad efterfrågan på hållbara, fossilfria varor och tjänster på en global marknad.
– Nu har politikerna stakat ut riktningen, konstaterar Carina Håkansson. Och Sverige har alla förutsättningar för att ta klivet mot ett mer hållbart samhälle.
Läs mer i Forum Sveaskog nr 3 2018