Älgjägare

Älgjakten i full gång

Älgjakten i Norrland är i full gång. Jakten ger gemenskap, naturupplevelser och såklart klimatsmart, utsökt kött på tallriken. Sedan trakthyggesbruken infördes har Sveriges älgstam vuxit, med en topp på 1980-talet. Idag är älgstammen en världens tätaste - vilket också har baksidor. 

Nyheter | 2019-09-10

Den norrländska solen steker med full låga de första dagarna på älgjakten. Det är lunchpaus – kokkaffe och köttbullemackor – för jaktlaget Vistbäckens VVO, som jagar på Sveaskogs marker. Patrik Lundberg är jaktledare för laget, som består av både kvinnor och män.

- Vi får vara lite försiktiga med hundarna i värmen, men vi fällde en älgtjur första dagen och har även sett ko och kalv.

Tilldelningen på den drygt 3 000 hektar stora marken är 5 vuxna och 5 kalvar, något som Patrik hoppas och tror de ska lyckas fälla innan jaktsäsongen är slut eller snön sätter stopp för hundarna.

En av världens tätaste älgstammar

Den svenska älgstammen har ökat sedan trakthyggesbruket infördes, med en del svängningar under tidens gång. I Västerbottens län år 1911 sköts det 72 älgar - idag skjuts det en bra bit över 12 000 älgar per jaktsäsong. Det var på 1950-talet som skogsbolagen började med trakthyggesbruk, vilket gav till följd att det på 1980-talet fanns stora arealer med planterad tall, vilket var perfekt för älgen och populationen sköt i höjden. Den svenska älgstammen var på sin absoluta topp på 1980-talet, för att sedan minska. Trots minskningen från rekordåren är den svenska älgstammen av idag en av världens tätaste.

Sommarpopulationen består av 300 000-400 000 djur, vilket kan jämföras med Alaskas population som beräknas vara på omkring 175 000 djur. Och då är Alaska nästan fyra gånger så stort som Sverige.
Baksidan med den täta svenska älgstammen är en stadig ökning av antalet viltolyckor och svåra betesskador på tallplantor. Utanför Rusksele, som ligger några mil norr om Lycksele, är betesskadorna ett allvarligt problem. 96 procent av de planterade tallarna är betesskadade.

- Det kommer inte kunna växa upp någon skog här. Enligt lag måste vi se till att föryngring sker. Skogsstyrelsen har till och med börjat med vitesföreläggande, men så länge vi har så gott om älg kommer det inte ske någon föryngring. Varje nyplanerad planta blir bara ny älgföda. Det är ett moment 22, säger Anna-Maria Rautio, som är jakt- och klövviltssansvarig på Sveaskog i Västerbotten.

Svårt att fylla älgkvoterna

Tillsammans med sin kollega Petter ansvarar Anna-Maria för Sveaskogs jaktarrenden i området. Trots arrendatorernas stora intresse för jakt så blir inte alltid de uppsatta älgkvoterna fyllda.

- Det är ett problem. Skjuter man inte efter den tilldelning som Länsstyrelsen bestämt så kommer älgstammen fortsatt öka år för år. Viltförvaltningsplanen som tilldelningen bygger på är satt för att vi ska kunna ha en hållbar älgstam som ger acceptabla betesskador och inte för många viltolyckor, säger Anna-Maria.

En av lösningarna för att fylla kvoterna är att arrendera ut marker för betalda korttidsjakter, där de betalande jägarna alltså inte ingår i något ordinarie jaktlag.

- Det har varit en effektiv lösning på en del håll, men kräver mycket arbete. Vi har 12 säljjaktmarker, säger Anna-Maria.

Säkra framtidens jägare

Föryngring av jägarkåren är också något som Sveaskog arbetar med, men det behöver nog göras mer för att säkra framtidens jägare, menar Anna-Maria.

- Jägarkåren blir allt äldre. Vi rabatterar jaktarrenden för jägare under 25 år, men man borde också titta på hur de unga blir mottagna i jaktlagen. Hur gör vi jakten och tiden i skogen intressant från dag ett? Kan de få gå med hund till exempel? Sedan borde vi satsa mer på kvinnorna. Kanske kan man starta jaktlag där majoriteten av jägarna är kvinnor till exempel. För att skapa nästa generations jägare måste vi arbeta på bred front.

För mer information:

Anna-Maria Rautio

Anna-Maria Rautio

Jakt- och klövviltansvarig

Västerbotten

Tel: 073-025 18 80 073-025 18 80 , 010-544 96 42 010-544 96 42

Skicka e-post till Anna-Maria