Från idé till verklighet

Från idé till verklighet

Kan skogsråvaran bidra till klimatomställningen? För Sveaskog är det självklart. Här är fyra projekt som visar att skogsråvaran fortsätter att vara ett aktuellt alternativ i jakten på att ersätta mindre miljövänliga material.

Nyheter | 2019-07-04

Grot är en förkortning av grenar och toppar från avverkade träd. Länge var det främsta användningsområdet att eldas i värmekraftverk. Men med klimathotet blir allt fler medvetna om vikten av miljövänliga lösningar, och därmed ökar efterfrågan på förnybara material. För att bidra till det arbetet ingår Sveaskog i flera projekt där man försöker hitta nya och fler användningsområden för just grot.

– Det är ett sätt för oss att bidra till klimatomställningen, samtidigt som det gör det möjligt för oss att öka värdet på våra produkter, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef på Sveaskog.

Jan Wintzell, Chef Stab Affärsutveckling & Innovation på Sveaskog, ser också andra fördelar.

– I många fall kan de nya processer och produktioner som vi utvecklar baserade på grot skapa nya intäktsströmmar för våra kunder, vilket bidrar till ökad lönsamhet och konkurrenskraft hos dem. Det stärker vår affär och vår gemensamma utveckling.

För tillfället är Sveaskog inblandade i ett tjugotal olika innovationsprojekt, och i princip alla genomförs i samverkan med andra företag eller organisationer. Ett gott exempel är 3D-printning av biokompositer med BLB Industries.

– När vi samarbetar med andra får vi tillgång till fler resurser i form av laboratorier, pilotutrustning och specialistkompetens, något som gör det möjligt för oss att genomföra projekt där vi inte själva har alla resurser som behövs, säger Ann-Britt Edfast.

3D-printning av biokompositer

Euro-pallar har varit det främsta sättet för företag att skicka varor, men för att skicka udda varor som exempelvis en flygplansmotor behövs det specialemballage. Tidigare har det fått byggas för hand, men hos småländska BLB Industries används 3D-skrivare för att printa ut specialförpackningarna. Nu undersöker man hur plasten i det material man använder kan bytas ut mot granulat av grot.

– Vi började under våren 2018 och nu är vi uppe i 30 procent grot och 70 procent plast, men vi vill fortsätta pressa de siffrorna så att vi använder så lite plast som möjligt, säger Tomas Burman, medgrundare av BLB Industries.

Anledningen till BLB Industries strävan efter att minska plastanvändningen är att kunderna blivit mer medvetna om miljön. De vill ta sitt ansvar i klimatomställningen och det kan de göra genom mer miljövänliga emballage.

– Våra kunder är nyfikna, det är en enorm efterfrågan på biomaterial, säger Tomas Burman.

viBRANt

Inom träindustrin krävs stora mängder lim för att bland annat tillverka träpaneler, men det som produceras i dag innehåller formaldehyd, ett ämne som både är allergi- och cancerframkallande enligt Kemikalieinspektionen.

För att hitta ett alternativ till limmet och större användning av barken håller Sveaskog tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU), Högskolan i Borås, RISE SICOMP och Nefab på att ta fram ett lim baserat på tannin, lignin och cellulosa från granvedsbark. Under våren pågår ett första försök, men målet och förhoppningen är att få ett så bra resultat att man kan genomföra ett fullskaligt projekt till hösten 2019.

– I förlängningen hoppas vi såklart att det här ska ge oss möjlighet att omvandla dagens överskott av bark till ett grönt, biobaserat lim, säger professor Ulrika Rova på LTU.

BioPitch

Konstgräsplaner är viktiga för barn- och ungdomsidrotten, men för att konstgräset ska ge så bra spelegenskaper som möjligt krävs infill, ett material som oftast består av mikroplast. Mikroplaster är ett globalt uppmärksammat miljöproblem som i det här fallet hamnar i åar och hav via regnvatten och snösmältning.

När Robin Johansson på Stockholms fotbollsförbund en dag i höstas såg reklam om att det går att göra kläder av skogsråvara tänkte han därför att det i så fall borde gå att göra infill av det också. Tillsammans med bland annat Sveaskog undersöker man nu olika blandningar av grot och lignin för att få fram ett material som kan ersätta mikroplasten i konstgräsplanerna, och till hösten hoppas man kunna testa i större skala.

– Om vi kan få fram ett material som fungerar och som kan användas på fotbollsplaner över hela världen, då vore det riktigt häftigt, säger Robin Johansson.

Lignoflot

När Boliden bryter malm använder man i anrikningen en fysikalisk-kemisk process kallad flotation för att man ska kunna ta tillvara metallerna i malmen. Sedan 2018 testar man tillsammans med Sveaskog, Nouryon (före detta Akzo Nobel) och Luleå tekniska universitet att använda lignin, för att göra processen både mer miljövänlig och mer kostnadseffektiv.

– I de försök vi har gjort hittills ser vi att de ur vissa aspekter fungerar bättre och ur andra sämre än den reagens vi använder i dag. Nu vill vi försöka förstå varför, så att vi på sikt kanske kan utveckla en process där de kan fungera optimalt och kan användas i vår produktion, säger Anders Sand, forskningskoordinator på Boliden Mineral.

En fördel med att använda lignin vore att den framställs från svenska skogen, vilket ersätter importer från andra sidan jorden.

För mer information:

 

Ann-Britt Edfast

Ann-Britt Edfast

FoU-chef

Jan Wintzell

Jan Wintzell

Chef Stab Affärsutveckling & Innovation

Tel: 010-544 95 77 010-544 95 77 , 070-319 66 61 070-319 66 61

Skicka e-post till Jan