Hyggesfritt skogsbruk i Tiveden – ett lyckat samarbete

Hyggesfritt skogsbruk i Tiveden – ett lyckat samarbete

Kring Tivedens nationalpark arbetar Sveaskog med anpassat skogsbruk i den så kallade hyggesfria zonen. Det goda samarbetet med lokala intressenter som naturturismföretagare och Laxå kommun har haft betydelse för utvecklingen av detta.

Nyheter | 2019-03-06

- Det har varit viktigt att bibehålla upplevelsen av skog kring nationalparken samtidigt som vi bedriver ett lönsamt skogsbruk, vilket skapar ett värde för regionen då det ger arbetstillfällen och råvara till lokal träindustri, säger Rune Andersson, planeringsledare i Sveaskogs resultatområde (RO) Södra Bergslagen där Tiveden ligger.

Nyligen bjöds representanter för lokala intressen samt media in till en träff där skogsbruket i Tiveden var i fokus.

- Vi har arbetat med anpassat skogsbruk länge, men nu inleds lite mer storskaliga åtgärder och vi ville visa att vi har kommit igång och hur det fungerar i praktiken. Vi ville även lyfta hur vi samarbetar kring den här frågan med bland andra Laxå kommun och naturturismföretagare, berättar Rune och tillägger:

- Arbetet kring Tiveden passar väl in i Sveaskogs ambition att testa och utvärdera hyggesfria metoder. Vi har områden där vi testat hyggesfritt ett tag, men här sker det för första gången i ett större talldominerat område. Det är inte så vanligt med talldominerade marker så här långt söderut vilket gör det extra intressant.

Luckor uppskattas av många

Tiveden är ett stort område som ligger i inte mindre än fyra kommuner i RO Södra Bergslagen. I en av dessa, Laxå, äger Sveaskog omkring 80-90 procent av marken.

- Vi vill ha en lönsamhet i vårt skogsbruk i Tiveden. Samtidigt är vi måna om att det sker i samförstånd med lokala intressen. Området kring Tivedens nationalpark har ekonomisk och social betydelse för en hel region. Det vi gör påverkar många människor. Därför har det varit viktigt att vara öppna och lyhörda vid utformningen av skogsbruket.

Kring åtgärderna samarbetar Sveaskog med skogsmaskinentreprenören Finnerödja Skogstjänst som specialiserat sig på alternativa, eller hyggesfria, metoder. Det kan till exempel innebära att de ställer skärmar med träd, genomför luckhuggning, dimensionsavverkning eller kontinuitetsgallring för att nämna några exempel.

- Jag har avverkat traditionellt i många år, och trots att vi använder samma maskiner i samma skogar så är det ett helt annat arbetssätt, säger Peter Arne, ägare av Finnerödja Skogstjänst.

Det övervägande intrycket i avverkade partier är att man befinner sig i en skog, men här och var tas luckor på omkring ett halvt hektar upp. De öppna ytorna gynnar framväxande tall framför granen som annars skulle ta över, och uppskattas även av turisterna.

- Här dyker det ofta upp djur som man ser när man rider eller går förbi. Det levandegör landskapet och släpper in ljus, säger naturturismföretagaren Jessica Sannö som driver Aktivera Ösjönäs.

Skapar ökad variation

Den nu aktuella avverkningen är på omkring 10 hektar. På andra sidan vägen pågår samtidigt en gallring.

- Gallring är per definition en form av hyggesfritt. Här har vi dessutom ambitionen att skapa en högre grad av variation för framtiden. Det är i dagsläget en välskött bruksskog, ganska likriktad vad gäller trädslag och ålder, berättar Rune.

Till skillnad från förra gången då skogsmaskiner var på plats (och avverkade), för ungefär 35 år sedan, väljer man att lägga stickvägen in i skogen på ett högt och torrt parti för att minimera risken för körskador. Man tar alltså inte hänsyn till att det bör vara samma avstånd mellan stickvägarna utan lägger dem oregelbundet där det passar bäst i naturen. Även det bidrar till ökad variation.

- Skogsbruket har överlag utvecklats mycket under dessa decennier. Vi arbetar aktivt för att förebygga körskador vid alla avverkningar – inte bara i Tiveden. Men den grad av oregelbundenhet mellan stickvägarna som vi ser här är typisk för hyggesfritt, säger Rune.

Hur påverkas då uttaget av träd, när skördarens arm bara har en viss räckvidd?

- Vi kanske inte kommer åt alla träd som vi normalt skulle ha tagit ut i gallring vid det här tillfället, men det är ingen katastrof eftersom vi ska hit om 15 år igen. Då är det glesare och dessa träd är mer värdefulla, så då kan vi lägga lite mer jobb på att ta ut dem, förklarar Peter Arne och tillägger:

- Den största faran med det här arbetssättet är snarare att man kan ta för mycket så att man utarmar beståndet lönsamhetsmässigt.

Det verkar dock inte vara någon risk i den gallring som pågår för tillfället. De så kallade målträden* har identifierats och getts bättre utrymme att växa tills skogsmaskinerna kommer tillbaka. Och det goda lokala samarbetet kring planerade åtgärder fortsätter.

- Jag tycker att vi har funnit en gynnsam modell för områden där det finns stora samhällsintressen. Dialog är alltid att föredra framför konfrontation, säger Rune Andersson.


*Måldiameter bygger på att man innan åtgärd bestämmer vilken diameter träden bör ha uppnått innan de avverkas. Har man till exempel sagt 38 cm i diameter så avverkas de träd som uppnått den diametern. De klenare sparas till nästa gång avverkning ska ske, om ungefär 15-20 år. Då huggs de som då nått den bestämda diametern, och så vidare.

För mer information

Rune Andersson

Rune Andersson

Tf. Resultatområdeschef Södra Bergslagen

Tel: 010-544 95 12, 070-374 55 61 010-544 95 12, 070-374 55 61

Skicka e-post till Rune