Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i plantskolorna – Forskningsprojekt i samarbete med SLU

Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i plantskolorna – Forskningsprojekt i samarbete med SLU

Med ett varmare klimat ökar risken för svampangrepp på plantskolor. I ett samarbete mellan Svenska Skogsplantor och SLU pågår nu forskning för att hitta alternativ till kemiska bekämpningsmetoder för att undvika att skador från svampangrepp ökar i framtiden.

Nyheter | 2019-10-24

Varje år sätts över 350 miljoner plantor av gran och tall ut i Sverige. För att så många som möjligt ska överleva olika typer av svampangrepp behövs bra och hållbara skyddsmetoder. 

Redan nästa år förbjuds ett av bekämpningsmedlen och ytterligare ett beläggs med kraftiga restriktioner.

- Så rent praktiskt måste vi rätt snabbt hitta alternativ till dem. På längre sikt handlar det såklart om att minska användandet av kemikalier ur ett hållbarhetsperspektiv och hitta alternativa bekämpningsmetoder på plantskolorna, säger Rebecca Larsson, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna utanför Uppsala, och knuten till Svenska Skogsplantor (SSP).

Rebecca Larsson

Rebecca Larsson har under hela sommaren och tidiga hösten bedrivit fältstudier vid SSP:s plantskolor i Trekanten, Lugnet och Stakheden.

- Jag testar fyra olika biologiska bekämpningsmetoder. Det är tre mikrobiella växtskydd, det vill säga att man behandlar dem med svampar som äter de skadliga svamparna. Lite på samma sätt som när man använder nyckelpigor för att bekämpa bladlöss, säger Rebecca Larsson.

Det fjärde försöksalternativet är en växtregulator som ska öka plantornas motståndskraft mot svampangrepp.
- Det är ett alternativt test vi gör. Läser man innehållsförteckningen så innehåller den goda bakterier, den påminner det lite om fil, säger hon.

Orsaken till att skadesvampar ökar kan ha flera orsaker. Förutom ett varmare klimat kan även ett ensidigt skogsbruk och människans rörlighet ha effekt på ökad förekomst av svampangrepp, enligt Rebecca Larsson.

Vilka är de vanligaste skadesvamparna på plantskolorna?
- Gråmögel. Den är i sig inte farlig för plantorna i skogsmiljö. Det viktiga är få bort det från själva plantskolemiljön annars sprider den sig snabbt. Sedan har vi andra svampar som tallskytte och gremmeniella som vi inte heller vill ha ut i skogen.

Jämfört med till exempel insektsangrepp är det generellt svårare att få bukt med svampar.
- Har du väl fått in svamp på plantskolan etablerar den sig väldigt snabb om man inte vidtar åtgärder på en gång. Där har de kemiska fungiciderna varit väldigt effektiva tidigare. Nu krävs det att man jobbar förebyggande och att man skaffar sig kunskap om de vanligaste sjukdomarna. Vi kartlägger hur och när de sprids för att på förhand agera vid exempelvis ett väderomslag som skulle kunna gynna svamptillväxt, säger Rebecca Larsson.

För att ersätta fungicider behöver man även tänka mer förebyggande med tvätt och rengöring och mekaniska lösningar. På SSP:s anläggningar förs idag en bom över plantorna för att få bort fukt och öka luftcirkulationen i plantmiljön.
- Det funkar väldigt bra mot gråmögeletablering, säger Rebecca Larsson.

Rebecca Larsson är utbildad jägmästare vid SLU i Umeå. Innan doktorandstudierna arbetade hon bland annat med odlingsarbetet och som biträdande plantskolechef vid Bergvik Skogs plantskola utanför Sandviken.

- Under hela utbildningen var jag inne på att forska och doktorera, men kände att jag ville jobba först för att få mer arbetslivserfarenhet och lära mig hur branschen fungerar, säger hon.

Efter sommarens fältstudier väntar nu en höst och vinter i labbmiljö. Längre fram väntar skrivande, när studier och resultat ska ner på papper.

Det låter som att du tycker att det är roligt på jobbet?
- Jag verkligen, det är väldigt spännande, säger Rebecca Larsson.

 

  • Planta infekterad av gråmögel

  • Försöksplantor, Trekantens plantskola, uppmärkta för olika behandlingar.

  • Hälften av försöksplantorna har planterats ut nu under hösten, resterande kommer att planteras till våren efter fryslagring.