Om Sverige ska nå sin del av de globala klimatmålen behöver vi skogen

Om Sverige ska nå sin del av de globala klimatmålen behöver vi skogen

Älgbetesskadorna på tall är ett allt större problem för skogsägarna - stora som små. I Västerbotten, med en älgstam på nästan 30 000 individer, är uppskattningsvis 40 procent av tallarna påverkade av älg. 

Nyheter | 2019-04-05

Anette Waara, marknadsområdeschef Sveaskog MO Nord

- Skogen ger oss förnyelsebart material som vi kan bygga hus och tillverka förpackningar av, och som alla tillsammans kan ersätta många produkter som idag tillverkas av olja eller är starkt beroende av olja. Den växande skogen binder också koldioxid och hjälper oss att stabilisera klimatförändringar. Kort sagt ger skogen det samhället just nu vill ha för en mer hållbar utveckling. Det förutsätter förstås att våra skogar brukas på ett långsiktigt uthålligt sätt med god balans mellan skogsproduktion, miljö och sociala/kulturella intressen. Där är betesskadorna högt upp på dagordningen.

En hög betesskadenivå kan avsevärt minska värdet på det talltimmer som ska avverkas i framtiden. Det konstaterar skogsnäringens forskningsinstitut, Skogforsk, och Skogsstyrelsen i olika rapporter. Betesskadorna kostar enligt Skogsstyrelsen markägarna i storleksordningen 1,1 miljarder och sedan tillkommer troligtvis flera miljarder i förädlingsvärde och andra samhällskostnader.

Tobias Andersson, skogsskötselchef SCA

- Vi ser numera tydliga effekter av den stora älgstammens skador på de skogar som har växt upp sen 80-talet och framåt. Vi kan inte längre skörda de träd som borde vara vuxna. Det ger också konsekvenser på industrin och dess investeringar för framtiden. Generationer före oss har fått sitt levebröd från skogen, den har byggt vårt välstånd. Därför känner vi som skogsbolag en förtvivlan när vi år efter år ser omfattande betesskador. I dagsläget är skadorna allvarliga och ger tillväxtförluster på cirka 20 procent årligen.

Ellinor Lindmark, skogskonsulent Skogsstyrelsen

- Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma målsättning är en älgstam i balans med det foder som finns i skogen. När vi kommit i balans är sju av tio tallar oskadade när de lämnar älgbeteshöjd, som är fem meter, och att de ekologiskt viktiga träden rönn, asp och sälg kan växa upp till stora träd. Idag är vi långt ifrån den målsättningen i Västerbottens län. ​

Enligt fjolårets officiella älgbetesinventering, ÄBIN, som presenteras av Skogsstyrelsen ligger betesskadorna på elva procent årligen när det gäller tall i större delen av Västerbotten. Andelen skadad tall beräknas till cirka 40 procent av hela beståndet. En gemensam uppskattning är också att det finns närmare 28 000 älgar i länets vinterstam. Det är också dessa siffror som ligger till grund för att skogsbolagen gemensamt vill öka avskjutningen.

Lars Johansson, jaktansvarig Holmen

- Hälften av skogen i Västerbotten ägs av enskilda skogsbrukare, privatpersoner. Familjer som har ägt, brukat och levt av skogen i flera generationer. Privata skogsägare drabbas förstås av skogsskador på samma sätt som bolagen och en sönderbetad ungskog kan vara en katastrof för den enskilde, både ekonomiskt och känslomässigt. Många av våra privata skogsägare besitter en djup kunskap och har levt i samklang med skogsbruket under lång tid, och har ett intresse av att fortsätta sköta och vårda sin skog. Både för skogsmarkens egen skull, men även för att kommande generationer ska få nytta av skogens möjligheter.

Bilder

  • Ellinor Lindmark - skogskonsulent Skogsstyrelsen, Tobias Andersson - skogsskötselchef SCA, Petter Johansson - jaktansvarige Sveaskog, Lars Johansson - jaktansvarig Holmen och Anette Waara - marknadsområdeschef Sveaskog MO Nord.

  • Betesskadad femtonårig tallplanta som stannat i växten.

För mer information:

Anette Waara

Anette Waara

Chef Marknadsområde Nord

Tel: 0771-787 000 0771-787 000

Skicka e-post till Anette

Född 1969
Anställd sedan 2002

Jägmästare. Tidigare produktionsansvarig marknadsområde Västerbotten, resultatområdeschef Västerbotten.