#slutavverkat – vad händer nu?

#slutavverkat – vad händer nu?

De senaste årens #metoo-debatt lämnar tydliga spår också i skogssektorn. En gemensam kraftsamling för jämställdhet genomförs nu av några av de största företagen i skogsbranschen.

Nyheter | 2019-03-08

När det gäller insikt och medvetenhet på jämställdhetsområdet har det skett en stor förändring bland skogsföretagen på senare år. Detta konstaterar Kristina Johansson, som är genusforskare och doktor i arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Och det behövs, för skogsbranschens metoo-upprop #sl­utavverkat pekar på problem med kränkningar och trakasserier i branschen, och även på de skogliga utbildningarna. Den manliga normen är fortfarande tydlig, även om andelen kvinnor i skogsbranschen har ökat. 

– Det syns framför allt på att kvinnor på ett annat sätt än män behöver bevisa sin kompetens, att de kan trots att de är kvinnor, medan mäns kompetens och yrkesutövande ses som självklar, säger Kristina Johansson. En viktig pusselbit för jämställdhetsarbetet är därför att synliggöra och utmana bilden av vem den skogligt yrkesverksamma är och ifrågasätta normer och föreställningar på en grundläggande nivå.

Enorm kraft

Sedan kvinnor som studerar på jägmästarprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, skrivit det öppna brevet ”Från hashtag till handling” har en grupp skogsföretag bestående av Sveaskog, Holmen, Stora Enso, Södra Skog och SCA gått samman för att gemensamt åstadkomma förändring. En viktig del i arbetet är de workshops om jämställdhet som hållits på jägmästar- och skogsmästarutbildningarna i Umeå respektive Skinnskatteberg. Målet med dem har varit att reflektera kring ömsesidiga förväntningar inför studenternas kommande arbetsliv. 

– Det blir en enorm kraft när vi samlar både företag och studenter, säger Sveaskogs HR-partner Lisa Liljenstrand. Vi kan åstadkomma en förändring och göra branschen mer inkluderande, så att fler får möjlighet att växa och utvecklas på lika villkor, både på utbildningarna och hos företagen. 

Obligatoriska utbildningar och tydliga rutiner

Konkreta åtgärder som skogsföretagen själva vidtar är dels obligatoriska utbildningar med diskussion och reflektion kring normer och jargong, både på ledningsnivå och för medarbetare, dels tydliga rutiner för hur enskilda fall ska hanteras och vilka påföljderna kan bli.

En fråga som kom upp vid träffarna med studenterna var hur branschen kan säkerställa att även mindre entreprenörer som inte har samma resurser som större företag arbetar med jämställdhet.

– För några år sedan utbildade vi på Sveaskog några av våra entreprenörer i jämställdhet, berättar Lisa Liljenstrand. Förhoppningsvis kan det initiativet få en fortsättning. 

Inkluderande ledarskap

Sveaskog kommer att ha ett särskilt fokus på frågorna under 2019, bland annat genom att koncernledningen kommer att genomgå utbildning och workshop inom inkluderande ledarskap.

– Det frågas ofta efter skäl till varför det är viktigt att arbeta med jämställdhet och det finns naturligtvis forskning och erfarenheter på området, men jag kan tycka att det borde räcka med det självklara argumentet att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och förutsättningar, avslutar Lisa Liljenstrand. 

”Det blir bättre atmosfär för alla”

Elias Wahlberg, hur upplever du situationen på Skogis när det gäller jämställdhet? 

Elias Wahlberg

– Jag har inte upplevt något negativt själv, men jag har hört från andra kursare att lärare använt vissa uttryck som inte borde vara aktuella. Det grundar sig i någon typ av machokultur, även om den inte är genomgående. Hur man uttrycker sig speglar ens värderingar. Skogsbolagens kväll om jämställdhet var nyttig – man behöver lyfta detta ofta. Det är bra att bolagen går ihop och visar att det är något som alla tycker det är viktigt att prata om. De lyfte fram problemet och förklarade hur de jobbar med det. 

Hur tänker du dig framtiden inom skogsbranschen?

– Jag vill att det ska vara så jämställt som möjligt på min arbetsplats. Det bidrar till en bättre atmosfär för alla. Om alla mår bättre på jobbet driver det företaget framåt också. Det är viktigt att prata om sådana frågor och själv bidra genom att säga ifrån om man upplever att något inte står rätt till. Jag tycker absolut att det finns hopp när det gäller jämställdhet i skogsbranschen.


Louise Nordström, hur upplever du situationen på Skogis när det gäller jämställdhet? 

Louise Nordström

– När jag började förra året kom vi rakt in i det här med #metoo. Jag tror att situationen på Skogis har förbättrats mycket. I vår klass till exempel accepteras inte sexistiska skämt. Man vet vad som är rätt och fel. 

Vad lärde du dig under skogsbolagens workshop?

– Att man ska vara uppmärksam på vad som sker runt omkring en. Det gäller oss alla! Även vi tjejer kan bidra med normer och låta bli att till exempel sätta in personer i fack. 

Finns det hopp när det gäller jämställdhet i skogsbranschen?

– Ja! Man ska inte luras att tro att allt är perfekt för att det blivit bättre stämning i skolan, men vi är på väg. Jag hoppas att även den äldre generationen tar till sig det här med jämställdhet. På mitt framtida jobb vill jag känna mig trygg, oavsett vem jag är med. Jag brukar vara väldigt mån om dem som verkar vara utanför och gå fram och prata med dem.

För mer information:

Lisa Liljenstrand

Lisa Liljenstrand

HR-partner

Sveaskogs arbete med jämställdhet

Utveckling från 2013 till 2018 (om inget annat anges)

  • Inom Sveaskogkoncernen ökade andelen kvinnor bland tillsvidare­anställda från 19 till 26 procent.
  • Andelen kvinnor som anser att män och kvinnor behandlas lika inom Sveaskog ökade från 53 till 72 procent under perioden 2013–2017.
  • Inom marknadsområdena, där kvinnor generellt är färre än i stabsfunktionerna, fördubblades andelen tillsvidareanställda kvinnor (från åtta till 16 procent).
  • Andelen kvinnor som anser att män och kvinnor behandlas lika inom den egna enheten/arbetsgruppen ökade från 77 till 91 procent under perioden 2013–2017. Motsvarande andel för män var 90 procent. 

    Källa: Sveaskogs medarbetarundersökning VIS 2017. Undersökningen genomförs vartannat år.